Färdigförpackade livsmedel ska vara märkta med bäst före-dag eller, i vissa fall, sista förbrukningsdag. Undantag görs för ett fåtal produkter som exempelvis vanligt socker och koksalt. Detta slås fast i EUs förordning om livsmedelsinformation (1169/2011), vilken också bestämmer hur märkningen ska gå till. Men i praktiken ser det ändå olika ut i olika länder.
– Förordningen tolkas tyvärr på olika sätt. Sista förbrukningsdag används exempelvis oftare i en del andra länder än i Sverige, säger Anna Wedholm Pallas, rådgivare på Livsmedelsverket.
Produkter med sista förbrukningsdag får inte säljas efter den angivna dagen eftersom de då bedöms kunna utgöra en omedelbar hälsorisk för konsumenten. Köttfärs är ett exempel på en produkt som i dag märks med sista förbrukningsdag.
– Märkningen ska användas på produkter som bedöms vara mycket lättfördärvliga. Som vi ser det omfattas ett begränsat antal livsmedel av sista förbrukningsdag, säger Anna Wedholm Pallas.
Läs också: Det är skillnaden mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag
Så fastställs datumen
Det är tillverkarna som ansvarar för datummärkningen av livsmedel. Datumen fastställs genom risk- och hållbarhetsanalyser; dels för helt nya produkter, dels löpande för befintliga produkter.
I riskanalysen, som görs mikrobiologiskt, säkerställs att inga sjukdomsframkallande bakterier ges utrymme att växa i produkten, berättar Carsten Jörgensen, kvalitets- och miljöchef på charkföretaget Atria Scandinavia. I hållbarhetsanalysen fastställs hållbarheten sensoriskt i kylskåp genom att en tränad testpanel smakar, luktar och tittar på produkten för att bedöma dess kvalitet.
– Om vi bedömer att en produkt ska hålla i till exempel 14 dagar testar vi egenskaperna mikrobiologiskt och sensoriskt efter 10, 12, 14, 16 och 18 dagar. Hållbarheten påverkas av tillverkningsprocess, förpackningsmaterial och eventuella tillsatser, säger Carsten Jörgensen. Ett bäst före-datum är egentligen bara en rekommendation för konsumenten. En vara får säljas efter det att bäst före-datumet har gått ut, men den som säljer varan är ansvarig för att den fortfarande håller rätt kvalitet.
Läs också: Så mycket mat slänger vi – matsvinn i siffror
Väl tilltagna marginaler
Enligt Carsten Jörgensen har tillverkarna rejält tilltagna säkerhetsmarginaler när de bestämmer ett bäst före-datum:
– Marginalen bör nog ligga på 2-4 dagar, för att man ska kunna lämna garantier. Men det är viktigt att påpeka att det gäller obruten förpackning som förvaras i rätt temperatur, det vill säga max plus 8 grader.
Skulle matsvinnet bli mindre om livsmedelsindustrin hade lägre säkerhetsmarginaler för bäst före-datumen?
– Det är ingen dum tanke. Det är kanske något för våra branschorganisationer att diskutera. Men det är viktigt att konsumenten inte drabbas. Vi arbetar också mycket med att minska svinnet i vår produktion, att hela tiden bli effektiva i användningen av våra råvaror, säger Carsten Jörgensen.
Riskgrupper måste vara försiktiga
Ingela Dahlin, projektledare på Livsmedelsverket, arbetar bland annat med frågor som rör matsvinn. Med undantag för vissa riskgrupper, som till exempel gravida, råder hon konsumenterna att lita till sina sinnen när de bedömer om en matvara går att äta eller inte.
– Titta, smaka och lukta på maten. Känns den okay så är den också okay att äta, trots att bäst före-dagen har passerat, säger Ingela Dahlin.
