En kompost är en jordfabrik. Den sköter sig själv stora delar av året och kräver ingenting annat än material att arbeta med. Mikrolivet i högen bearbetar skräpet och omvandlar det till finaste jord. Den är näringsrik och användbar på många olika sätt.
Innan jag snöade in på att odla grönsaker hade jag en enkel hög i en avskild del av trädgården där jag lassade skräpgrejer som samlats ihop. Där hamnade också köksavfallet.
Naturen visar vägen
Sedan gick jag en kurs där det bland annat ingick att rota omkring i komposter en hel helg. Det var väldigt komplicerat. Vissa komposter var gjorda bara av kasserad tomatblast, andra av löv och någon av blaskigt, illaluktande köksavfall. Kompostering visade sig vara en hel vetenskap. Jag blev besviken på min oansenliga hög där hemma. Övertygad om att den enkla modellen inte var bra nog bestämde jag mig för att lägga en avancerad kompostlimpa. Döm om min förvåning när jag började gräva i den ratade högen och hittade den finaste jord. Naturen hade tagit hand om allt och visade mig vägen. Jag var glad i flera dagar och sedan började jag kompostera ännu mer.
Läs också: Sara Bäckmo: Odla varje dag och skörda året om
Kompostera bara det som behövs
Det är ju nästan lag på att odlare ska ha komposter och därför har det varit flera olika varianter genom åren. Konstigt nog strävar jag just nu efter att inte ha några regelrätta komposter alls. Nu komposterar jag merparten av trädgårdsskräpet och hushållskomposten direkt i köksträdgården.
Vår trädgård producerar väldigt mycket kompostmaterial. Till det kommer hushållsavfall samt strö från hönshuset. När allt läggs på hög blir det ofattbart stora mängder med tiden. Först måste materialet bäras från växtplatsen till komposten och två år senare bäras från komposten tillbaka till köksträdgården, fast då i form av jord. Däremellan har materialet vänts två gånger per år. Det är onödigt arbete.
Mina komposter läggs på platser som är odlingsvänliga. På så vis drar jag nytta av högarna på ett helt annat sätt än om de ligger undangömda för sig själva långt ner i trädgården. Den sammantagna odlingsytan på komposterna är stor och tillför mycket värdefulla växtplatser i köksträdgården.
Läs också: Så odlar du grönt på fönsterbrädan
Årets första potatis är till exempel odlad på en komposthög, i brist på annan växtplats. Annars trivs näringskrävande växter på de här superhögarna. Squash och pumpa växer ofta fint om de får tillräckligt med vatten, så också selleri och kål som är grönsaker som gillar näring. Jag föredrar att inte odla långa rotsaker på högarna eftersom rötterna kan stöta på grova delar bland kompostmaterialet och då växer de inte lika fint.
Var lat – jorden blir bra ändå
Sist men inte minst: allt organiskt material blir jord. Förr eller senare. I en komposthög omvandlas skräp till jord betydligt snabbare om materialet är finfördelat, men jag är ofta lat och struntar i att dela i små bitar och hacka sönder. Nedbrytningen går visserligen långsammare, men jag har tid att vänta. Jag kan odla på en kompost i flera år och bryr mig inte så mycket om att det grova materialet blir till jord i sakta mak. Det sköter sig självt och jag ser bara resultatet – de fina grönsakerna som odlas på toppen.
3 skötselråd för komposten
1. Varva olika slags material – då blir det bäst.
2. Satsa på en hög kompost snarare än en låg och vid.
3. Vattna om det är torrt, då trivs och jobbar mikroorganismerna bättre.
