KrönikaNätverk bereder väg för kvinnliga skogsägareAtt vara skogsägare är den allra vanligaste formen av eget företagande för kvinnor i Sverige. Av landets privata skogsägare utgör vi 38 procent, men det syns tyvärr varken på skogsdagar eller kurser, skriver Haidi Andersson.
DebattDet behövs ett pardigmskifte inom skoglig planeringDet behövs ett pardigmskifte inom skoglig planering om vi ska nå målet ett uthålligt skogsbruk. Det kan göras möjligt genom att Sveriges skogsägare får tillgång till beslutsunderlag. Det skriver Karin Öhman, professor i skoglig planering och Tomas Lämås, docent i skoglig planering, SLU.
LedareMärkligt olika synsätt på nya trädslagMöjligheterna med så kallat främmande trädslag har blivit tabu. Lagen och certifieringen lägger inte locket på, men regelverket signalerar problem. Det skriver Pär Fornling.
DebattWWFs resonemang ger felaktiga slutsatser WWFs resonemang leder till felaktiga slutsatser. Genom att minska älgstammen, i enlighet med lagstiftningen, så att den hamnar i balans med betesresurserna skapas utrymme för större biologisk mångfald. Det skriver Johan Emanuelsson, skogsägare och jägare, Tibro.
DebattKlimat och biologisk mångfald går att förena Den svenska skogen är en riktigt viktig kolsänka. Det bör vara möjligt med med ett större koldioxidupptag samtidigt som vi värnar biologisk mångfald. Stora förbättringar har redan skett. Det skriver Alexander Nilson, nationalekonom och skogsägare, Spånstad.
DebattVälkomna till konstruktiva samtal i klövviltsfrågan Benny Gäfvert från WWF kritiserar skogsbruket och LRF för våra ståndpunkter i klövviltfrågan. Jag vill bjuda in till samtal i denna fråga så att vi får en dialog om den situation vi befinner oss i och vägar framåt. Det skriver Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.
LedareReglerna måste vara lätta att begripa Den aviserade skogsutredningen behöver fokusera på att vara visionär, förtydliga målen, väga målen mot varandra och tänja gränserna för att utveckla skogsbruket inför framtiden. Att vara otydlig leder åt rakt motsatt håll. Det skriver Pär Fornling.
DebattSkogsägarens chans till revansch Plockhuggning har en mycket längre historia än trakthyggesbruk. Det behövs bara fem granar som var och en är 100 år för att komma tillbaka till bondeledaren Nils Dackes tid. Ropen skallar - tänk själv. Det skriver Göran Arvidsson, skogsägare i Dackebygd.
LedareBanbrytande när skogarna möter parkerna Mötet mellan landskapsarkitekter och jägmästare är nyckeln. De förstnämnda vet hur man gör miljön inbjudande, jägmästarna vet hur skogen utvecklas dynamiskt. Det skriver Pär Fornling.
DebattSveriges goda rykte är borta sedan länge Skogsindustrin och bioenergiföretagen för oss bakom ljuset. Utmaningarna är många. Det skriver Peter Lindgren, civiljägmästare, och Agneta Blomqvist, skogsdebattör.
DebattHur kan vi få mer gammal skog? En stor brist i den pågående skogsdebatten är att medier, miljörörelsen och andra kritiker vägrar att granska statens roll i skogsbruket. Det skriver Sverker Liden, jägmästare och skogsägare.
DebattKampen om skogen är viktig även för kyrkan Att utreda om skötseln av kyrkans skogar är hållbar eller inte, är enligt min mening att ”slå in öppna dörrar”. Kyrkans skogar är miljöcertifierade och sköts utifrån Skogsvårdslagens krav. Det skriver Åke Sandström, ordförande i Kyrkofullmäktige för Vännäs-Bjurholms pastorat.
DebattFör att förvalta älgstammen måste vi se helheten och tala om viltförvaltningAtt påstå att det inte finns samsyn mellan älgjägare och markägare är att generalisera. Jägaren är markägarens resurs att genomföra viltförvaltningen, i den mån markägaren själv inte är jägare. Det skriver flera markägare och jägare i älgförvaltningsområde 9 i Västra Götaland.
KrönikaRätten till skogen innebär även skyldigheterAllemansrätten måste ses över och preciseras för att stärka och hjälpa de markägare som bjuder på fina naturupplevelser, skriver Helena Löthgren.
LedareÖverdriven tro på stora enheter tystar landsbygden Vår gamla jordförvärvslag är kanske den enskilt viktigaste anledningen till dagens utarmade landsbygd. Någon gräns är ändå rimlig, men det finns anledning att titta över dagens regelverk. Det skriver Pär Fornling.
LedareSverige behöver en skogsvän som Finland Den finländska skogsmarschen har arrangerats runtom i Finland i över 70 år. Vad hindrar den svenska skogsägarrörelsen från att vara proaktiva och ta initiativet till en riksomfattande kraftsamling - för och i skogen? Det skriver Anna Nilsson.
DebattSnabba beslut krävs för att stoppa smittan Den afrikanska svinpesten handlar om pengar - och om att överleva. En statlig enhetlig ersättningsmodell måste till mycket snart för att hindra entrepenörer från att gå i konkurs. Det skriver Kolbjörn Kindströmer, ordförande för Skogsentreprenörerna. Det skriver Kolbjörn Kindströmer, ordförande för Skogsentreprenörerna.
LedareSmittan lägger död hand över skogsbruket Den afrikanska svinpesten är främst ett hot mot svensk grisproduktion. Men restriktionerna kommer att få stor effekt även för skogsbruket i ett stort område, som drabbas extra hårt för hela Sveriges bästa. Det skriver Knut Persson.
DebattNygallrad granskog ger mina bästa kantarellställenÖppet brev till Aftonbladets ledarskribent Fanny Jönsson: Jag måste fråga dig: var köper du dina kantareller? Mina bästa kantarellställen finns i nygallrad granskog. Det skriver skogsägaren Amalia Mattsson.
DebattSka skogsägaren leva på luft? Det börjar bli rätt tröttsamt med skyttegravsdiskussionerna om det hållbara skogsbruket. Vi har 330 000 privata skogsägare. Med vår äganderätt i ryggen borde det garantera en mångfald av skogsbruksmodeller. Det skriver lantbrukaren Peter Borring.
KrönikaNätverk bereder väg för kvinnliga skogsägareAtt vara skogsägare är den allra vanligaste formen av eget företagande för kvinnor i Sverige. Av landets privata skogsägare utgör vi 38 procent, men det syns tyvärr varken på skogsdagar eller kurser, skriver Haidi Andersson.
DebattDet behövs ett pardigmskifte inom skoglig planeringDet behövs ett pardigmskifte inom skoglig planering om vi ska nå målet ett uthålligt skogsbruk. Det kan göras möjligt genom att Sveriges skogsägare får tillgång till beslutsunderlag. Det skriver Karin Öhman, professor i skoglig planering och Tomas Lämås, docent i skoglig planering, SLU.
LedareMärkligt olika synsätt på nya trädslagMöjligheterna med så kallat främmande trädslag har blivit tabu. Lagen och certifieringen lägger inte locket på, men regelverket signalerar problem. Det skriver Pär Fornling.
DebattWWFs resonemang ger felaktiga slutsatser WWFs resonemang leder till felaktiga slutsatser. Genom att minska älgstammen, i enlighet med lagstiftningen, så att den hamnar i balans med betesresurserna skapas utrymme för större biologisk mångfald. Det skriver Johan Emanuelsson, skogsägare och jägare, Tibro.
DebattKlimat och biologisk mångfald går att förena Den svenska skogen är en riktigt viktig kolsänka. Det bör vara möjligt med med ett större koldioxidupptag samtidigt som vi värnar biologisk mångfald. Stora förbättringar har redan skett. Det skriver Alexander Nilson, nationalekonom och skogsägare, Spånstad.
DebattVälkomna till konstruktiva samtal i klövviltsfrågan Benny Gäfvert från WWF kritiserar skogsbruket och LRF för våra ståndpunkter i klövviltfrågan. Jag vill bjuda in till samtal i denna fråga så att vi får en dialog om den situation vi befinner oss i och vägar framåt. Det skriver Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.
LedareReglerna måste vara lätta att begripa Den aviserade skogsutredningen behöver fokusera på att vara visionär, förtydliga målen, väga målen mot varandra och tänja gränserna för att utveckla skogsbruket inför framtiden. Att vara otydlig leder åt rakt motsatt håll. Det skriver Pär Fornling.
DebattSkogsägarens chans till revansch Plockhuggning har en mycket längre historia än trakthyggesbruk. Det behövs bara fem granar som var och en är 100 år för att komma tillbaka till bondeledaren Nils Dackes tid. Ropen skallar - tänk själv. Det skriver Göran Arvidsson, skogsägare i Dackebygd.
LedareBanbrytande när skogarna möter parkerna Mötet mellan landskapsarkitekter och jägmästare är nyckeln. De förstnämnda vet hur man gör miljön inbjudande, jägmästarna vet hur skogen utvecklas dynamiskt. Det skriver Pär Fornling.
DebattSveriges goda rykte är borta sedan länge Skogsindustrin och bioenergiföretagen för oss bakom ljuset. Utmaningarna är många. Det skriver Peter Lindgren, civiljägmästare, och Agneta Blomqvist, skogsdebattör.
DebattHur kan vi få mer gammal skog? En stor brist i den pågående skogsdebatten är att medier, miljörörelsen och andra kritiker vägrar att granska statens roll i skogsbruket. Det skriver Sverker Liden, jägmästare och skogsägare.
DebattKampen om skogen är viktig även för kyrkan Att utreda om skötseln av kyrkans skogar är hållbar eller inte, är enligt min mening att ”slå in öppna dörrar”. Kyrkans skogar är miljöcertifierade och sköts utifrån Skogsvårdslagens krav. Det skriver Åke Sandström, ordförande i Kyrkofullmäktige för Vännäs-Bjurholms pastorat.
DebattFör att förvalta älgstammen måste vi se helheten och tala om viltförvaltningAtt påstå att det inte finns samsyn mellan älgjägare och markägare är att generalisera. Jägaren är markägarens resurs att genomföra viltförvaltningen, i den mån markägaren själv inte är jägare. Det skriver flera markägare och jägare i älgförvaltningsområde 9 i Västra Götaland.
KrönikaRätten till skogen innebär även skyldigheterAllemansrätten måste ses över och preciseras för att stärka och hjälpa de markägare som bjuder på fina naturupplevelser, skriver Helena Löthgren.
LedareÖverdriven tro på stora enheter tystar landsbygden Vår gamla jordförvärvslag är kanske den enskilt viktigaste anledningen till dagens utarmade landsbygd. Någon gräns är ändå rimlig, men det finns anledning att titta över dagens regelverk. Det skriver Pär Fornling.
LedareSverige behöver en skogsvän som Finland Den finländska skogsmarschen har arrangerats runtom i Finland i över 70 år. Vad hindrar den svenska skogsägarrörelsen från att vara proaktiva och ta initiativet till en riksomfattande kraftsamling - för och i skogen? Det skriver Anna Nilsson.
DebattSnabba beslut krävs för att stoppa smittan Den afrikanska svinpesten handlar om pengar - och om att överleva. En statlig enhetlig ersättningsmodell måste till mycket snart för att hindra entrepenörer från att gå i konkurs. Det skriver Kolbjörn Kindströmer, ordförande för Skogsentreprenörerna. Det skriver Kolbjörn Kindströmer, ordförande för Skogsentreprenörerna.
LedareSmittan lägger död hand över skogsbruket Den afrikanska svinpesten är främst ett hot mot svensk grisproduktion. Men restriktionerna kommer att få stor effekt även för skogsbruket i ett stort område, som drabbas extra hårt för hela Sveriges bästa. Det skriver Knut Persson.
DebattNygallrad granskog ger mina bästa kantarellställenÖppet brev till Aftonbladets ledarskribent Fanny Jönsson: Jag måste fråga dig: var köper du dina kantareller? Mina bästa kantarellställen finns i nygallrad granskog. Det skriver skogsägaren Amalia Mattsson.
DebattSka skogsägaren leva på luft? Det börjar bli rätt tröttsamt med skyttegravsdiskussionerna om det hållbara skogsbruket. Vi har 330 000 privata skogsägare. Med vår äganderätt i ryggen borde det garantera en mångfald av skogsbruksmodeller. Det skriver lantbrukaren Peter Borring.
