LedareJämställdhet är ingen kvinnofrågaDet kommer dröja länge innan män ser att det är just män som tjänar mest på jämställdhet. Det skriver Susanne Öberg.
LedareDags att kräva skogens plats i politikenDe partier som säger sig värna om våra gröna näringar har ett enkelt uppdrag - kräv att skogsbruket inkluderas i framtidens jordbrukspolitik. Det skriver Ella Li Jennersjö.
DebattÅterskapa fler slåtterängar Det är dags att återuppväcka fler av våra gamla slåtterängar, skriver Harald Nylinder, affärsområdeschef på Skogssällskapet.
DebattBlandskog kan minska risken för framtida skador Rätt planta på rätt plats och en blandskogs motståndskraft kan minska risken för skogsskador i framtiden. Det skriver Stig-Olof Holm, lektor i ekolog vid Umeå universitet.
DebattSkogsälskande medborgare hjälper skogsbolag följa svensk lag De engagerade aktivister som jag känner utstrålar snarare icke-våldsprinciper och hjälpsamhet. Det skriver Göran Christiansson, Laholm.
DebattVilken påverkan har betesskador på tall ? Varför inte låta tall och gran ”kämpa” med slyet, björk, sälg med mera, under uppväxten? Detta har jag funderat över men inte fått någon förklaring. Det skriver Barbro Winge, Åseda.
LedareSLU behöver prioritera tillväxt i skogsforskningenSedan ungefär tio år tillbaka växer den svenska skogen allt mindre. Att vi inte vet mer om varför basen för en så här viktig del av svensk ekonomi sviktar är genant för skogslandet Sverige. Det skriver Knut Persson.
LedareOm skogsmark inte får brukas bör staten betala Om skogsmark enligt den svenska staten inte får brukas så bör den också bära ansvaret för omkostnaderna och förlorad inkomst. Svårare än så är det inte. Det skriver Anna Nilsson.
LedareStorbolagets brister påverkar alla skogsägareDe stora skogsbolagen är inte enbart är i aktivisternas kikarsikte för att de är stora. De har valt dem för att de är det lättaste bytet i jakten på att stänga ner det svenska skogsbruket. Det skriver Susanne Öberg.
DebattHyggesfritt kan bana väg för ökat kvinnligt skogsägande Kan plockhuggning med permanenta stickvägar och CCF (som står för Continuous Cover Forestry) vara ett mer lockande alternativ för kvinnliga skogsbrukare istället för kalhyggesbruk? Det skriver Göran Arvidsson, skogsägare i Dackebygd.
LedareSkistars rättigheter borde gälla allaDet är ingenting annat än absurt att ett mjölkföretag inte har samma värde och lika rättigheter som en skidanläggning. Rättvisa och jämlikhet inom äganderätten behöver skipas för hela landets bästa. Det skriver Anna Nilsson.
DebattEn progressiv markägare borde tänka tvärtomSvenska kyrkans skogsutredning ger flera väl underbyggda förslag på ett skogsbruk i framkant, som ställer om, är agilt och som tar större hänsyn till den biologiska mångfalden än idag. Det skriver Barbro Carlberg, Naturskyddsföreningen.
DebattInte tro eller tyckande - en seriös dialog kräver faktaLäget i kyrkans skogar är bekymmersamt. Det stiften nu skyller skogsutredningen för, är tidigare av stiften egentillverkade synder. Det skriver Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult.
DebattSvenskt skogsbruk är extremt Det är viktigt att se att den miljöopinion som finns, inte minst bland unga medlemmar i Svenska kyrkan, förväntar sig att kyrkan ska kunna leda utvecklingen mot ett mer hållbart skogsbruk. Det skriver Lars Rydén och Bengt Gustafsson, medlemmar i det ekoteologiska seminariet vid Rättviks stiftsgård.
LedareSläpp odlarglädjen loss, det är vårI den allmänna debatten, har skogsskötsel blivit en binär fråga. Det finns med andra ord bara två alternativ: hyggesfritt eller trakthyggesbruk. Det är missvisande och en grov förvanskning av verkligheten som lägger en våt filt över odlarglädjen. Det skriver Pär Fornling.
DebattStriden om skogen visar på kunskapsbristAtt forskare anlitas är klokt, om nu kyrkans skogar ska ställas om, vad är problemet med att aktuell forskning inhämtas innan beslut tas som påverkar kyrkans budget med hundratals miljoner kronor? Det skriver Simon Ekmåne, jägmästare.
DebattMålkonflikterna för skogsbruket bör lyftas fram mer!Bland de olika målkonflikter som ger bränsle åt skogsdebatten är den mellan skogens artrikedom och skogens klimatnytta förvånansvärt osynlig. Det skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi och Peter Holmgren, skoglig doktor.
DebattRegenerativt lantbruk är en möjlighet, inte ett hotMålet med regenerativt lantbruk är att bruket i sig ska stärka ekosystemens funktioner och ge social och ekonomisk hållbarhet för lantbrukaren. Det skriver Gunnar Thelin, vice ordförande i Regenerativt Sverige.
DebattRiksdagen bör förtydliga skogsägarnas rättDet finns goda skäl för regeringen att föreslå en klar lagstiftning till riksdagen för att värna de enskilda skogsägarnas rättigheter och rätt till ersättningar. Det skriver Sverker Liden, jägmästare och skogsägare.
LedareIngenting är klart förrän helheten är klarLandsbygdsministern har ett jättejobb framför sig att sy ihop miljömålsberedningen och alla andra utredningar till en helhet som hänger ihop. Vi är inte betjänta av ett fortsatt lappverk med motstridiga mål och medel. Det skriver Pär Fornling.
LedareJämställdhet är ingen kvinnofrågaDet kommer dröja länge innan män ser att det är just män som tjänar mest på jämställdhet. Det skriver Susanne Öberg.
LedareDags att kräva skogens plats i politikenDe partier som säger sig värna om våra gröna näringar har ett enkelt uppdrag - kräv att skogsbruket inkluderas i framtidens jordbrukspolitik. Det skriver Ella Li Jennersjö.
DebattÅterskapa fler slåtterängar Det är dags att återuppväcka fler av våra gamla slåtterängar, skriver Harald Nylinder, affärsområdeschef på Skogssällskapet.
DebattBlandskog kan minska risken för framtida skador Rätt planta på rätt plats och en blandskogs motståndskraft kan minska risken för skogsskador i framtiden. Det skriver Stig-Olof Holm, lektor i ekolog vid Umeå universitet.
DebattSkogsälskande medborgare hjälper skogsbolag följa svensk lag De engagerade aktivister som jag känner utstrålar snarare icke-våldsprinciper och hjälpsamhet. Det skriver Göran Christiansson, Laholm.
DebattVilken påverkan har betesskador på tall ? Varför inte låta tall och gran ”kämpa” med slyet, björk, sälg med mera, under uppväxten? Detta har jag funderat över men inte fått någon förklaring. Det skriver Barbro Winge, Åseda.
LedareSLU behöver prioritera tillväxt i skogsforskningenSedan ungefär tio år tillbaka växer den svenska skogen allt mindre. Att vi inte vet mer om varför basen för en så här viktig del av svensk ekonomi sviktar är genant för skogslandet Sverige. Det skriver Knut Persson.
LedareOm skogsmark inte får brukas bör staten betala Om skogsmark enligt den svenska staten inte får brukas så bör den också bära ansvaret för omkostnaderna och förlorad inkomst. Svårare än så är det inte. Det skriver Anna Nilsson.
LedareStorbolagets brister påverkar alla skogsägareDe stora skogsbolagen är inte enbart är i aktivisternas kikarsikte för att de är stora. De har valt dem för att de är det lättaste bytet i jakten på att stänga ner det svenska skogsbruket. Det skriver Susanne Öberg.
DebattHyggesfritt kan bana väg för ökat kvinnligt skogsägande Kan plockhuggning med permanenta stickvägar och CCF (som står för Continuous Cover Forestry) vara ett mer lockande alternativ för kvinnliga skogsbrukare istället för kalhyggesbruk? Det skriver Göran Arvidsson, skogsägare i Dackebygd.
LedareSkistars rättigheter borde gälla allaDet är ingenting annat än absurt att ett mjölkföretag inte har samma värde och lika rättigheter som en skidanläggning. Rättvisa och jämlikhet inom äganderätten behöver skipas för hela landets bästa. Det skriver Anna Nilsson.
DebattEn progressiv markägare borde tänka tvärtomSvenska kyrkans skogsutredning ger flera väl underbyggda förslag på ett skogsbruk i framkant, som ställer om, är agilt och som tar större hänsyn till den biologiska mångfalden än idag. Det skriver Barbro Carlberg, Naturskyddsföreningen.
DebattInte tro eller tyckande - en seriös dialog kräver faktaLäget i kyrkans skogar är bekymmersamt. Det stiften nu skyller skogsutredningen för, är tidigare av stiften egentillverkade synder. Det skriver Peter Lindgren, jägmästare, fotograf och organisationskonsult.
DebattSvenskt skogsbruk är extremt Det är viktigt att se att den miljöopinion som finns, inte minst bland unga medlemmar i Svenska kyrkan, förväntar sig att kyrkan ska kunna leda utvecklingen mot ett mer hållbart skogsbruk. Det skriver Lars Rydén och Bengt Gustafsson, medlemmar i det ekoteologiska seminariet vid Rättviks stiftsgård.
LedareSläpp odlarglädjen loss, det är vårI den allmänna debatten, har skogsskötsel blivit en binär fråga. Det finns med andra ord bara två alternativ: hyggesfritt eller trakthyggesbruk. Det är missvisande och en grov förvanskning av verkligheten som lägger en våt filt över odlarglädjen. Det skriver Pär Fornling.
DebattStriden om skogen visar på kunskapsbristAtt forskare anlitas är klokt, om nu kyrkans skogar ska ställas om, vad är problemet med att aktuell forskning inhämtas innan beslut tas som påverkar kyrkans budget med hundratals miljoner kronor? Det skriver Simon Ekmåne, jägmästare.
DebattMålkonflikterna för skogsbruket bör lyftas fram mer!Bland de olika målkonflikter som ger bränsle åt skogsdebatten är den mellan skogens artrikedom och skogens klimatnytta förvånansvärt osynlig. Det skriver Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi och Peter Holmgren, skoglig doktor.
DebattRegenerativt lantbruk är en möjlighet, inte ett hotMålet med regenerativt lantbruk är att bruket i sig ska stärka ekosystemens funktioner och ge social och ekonomisk hållbarhet för lantbrukaren. Det skriver Gunnar Thelin, vice ordförande i Regenerativt Sverige.
DebattRiksdagen bör förtydliga skogsägarnas rättDet finns goda skäl för regeringen att föreslå en klar lagstiftning till riksdagen för att värna de enskilda skogsägarnas rättigheter och rätt till ersättningar. Det skriver Sverker Liden, jägmästare och skogsägare.
LedareIngenting är klart förrän helheten är klarLandsbygdsministern har ett jättejobb framför sig att sy ihop miljömålsberedningen och alla andra utredningar till en helhet som hänger ihop. Vi är inte betjänta av ett fortsatt lappverk med motstridiga mål och medel. Det skriver Pär Fornling.
