Niklas kör 30 mil på fyra säckar ved

Den gulröda gamla Volvobilen med sitt stora påhäng där bak är som ett utropstecken i trafiken. Niklas Alexandersson, som bor i Tidaholm, har byggt om den från bensinbil till gengasbil som drivs av ved.

Björksly som bränsle

Nyligen körde han hela vägen till skånska Röstånga, en sträcka på cirka 30 mil, med fyra säckar björkved som enda bränsle. 

– Det fungerade bra. Skulle det bli en riktig kris i Sverige är gengas det bästa, inhemska fordonsbränslet, menar Niklas.

Särskilt om man använder allt björksly, som i dag mest ses som ett problem, men som fungerar utmärkt i en gengasmotor.

– Då kommer man ifrån diskussionen om att gengastekniken bygger på att skövla skog, säger han.

51-årige Niklas är byggnadsvårdare i grunden och har ett stort teknik- och miljöintresse. På sidan av den gulröda Volvon står emblemet Omställningsresan tryckt, eftersom bilen är en del i hans projekt med samma namn.

– Energiomställning är min grej och egentligen är det inte främst gengas för bilar som jag förespråkar. Jag vill satsa på att utveckla småskaliga kraftvärmeverk för landsbygden med hjälp av gengasteknik, säger han.

Reservkraft i container

Det var orsaken till att han körde till Röstånga, för att hjälpa till med sin kunskap. Där har man fått ett Leaderbidrag på 670 000 kronor för att skapa en helt ny modell för reservkraft. Man ska bygga om en 20-fotscontainer för att ge byn energiberedskap med hjälp av både gengas och solceller.

– Hela taket och ena långsidan ska kläs in i solceller och på baksidan, där luckorna sitter, ska gengasaggregatet vara. Målet är att bli klara till hösten, säger han.

Röstånga energikooperativ tar hand om delen med solceller, som de kombinerar med lagring i uttjänta elbilsbatterier med mera. Niklas ska bygga delen med gengas.

– Det är en smart kombination. Solpanelerna levererar energi under sju–åtta månader och under den mörka årstiden kan gengasmotorn ge värme och el. Det här kan göras i liten skala på landsbygden och passar bra för den som har lite skog, säger han.

Hans mål är att hålla kurser i gengastekniken och att utveckla byggandet av småskaliga kraftvärmeverk som kombinerar solceller och ved.

– Jag vill vara oberoende av världsmarknadspriser på olja, flis och pellets och kunna säkra tillgången på både värme och el med egna, lokala råvaror. Där har vi som bor på landsbygden ett försprång, säger han.

Gengas bra komplement

Niklas berättar att ända fram till 1990-talet bedrev Statens maskinprovning i Umeå forskning och utveckling av gengastekniken som en beredskapsåtgärd. Man skulle snabbt kunna skala upp tekniken för att säkra samhällsviktiga transporter i händelse av krig.

Han tycker att gengasbilar är ett bra komplement och att även moderna bilar kan konverteras av kunniga personer. Men man ska ha koll på kolmonoxidhalten vid start och avstängning av motorn, för då finns en risk för att man exponeras för den farliga gasen. 

– Men när bilen körs eldas kolmonoxiden upp i motorn och halten som kommer ut ur avgasröret är i nivå med en bil med katalysator, trots att den inte har någon katalysator, förklarar Niklas.

– Mitt råd till den som vill jobba med gengas är att skaffa en kolmonoxidmätare. Jag har en i bilen som varnar så fort halten i luften ökar det minsta lilla, säger han.