Eldrift och stödinsatser lyftes med språkrören

Strax innan Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén och Amanda Lind presenterade partiets lantbrukssatsningar som handlade om fossiloberoende matproduktion och en tryggare svensk matförsörjning besökte de Gryta Husby gård i Örsundsbro, där Birgitta Ulväng och hennes familj bedriver lammproduktion, kvighotell och spannmålsodling. 

Gården är en släktgård på Birgittas makes sida som hon och familjen drivit sedan 2007. Medan maken jobbar heltid utanför gården är Birgitta den enda heltidsanställda i verksamheten. 

– Vi skulle kunna utöka med fler djur, men svårigheten är att få tillräcklig lönsamhet för att kunna anställa en person till, förklarar Birgitta Ulväng för de båda språkrören. 

Håller marken öppen

I dag har gården 120 tackor, 30 kvigor och odlar runt 200 hektar spannmål enligt Lantmännens koncept "Klimat och natur". En viktig del i verksamheten är att hålla naturbetesmarker med höga naturvärden öppna och naturbetesersättningen har varit avgörande för lönsamheten.

– Just nu är priset på svenskt lammkött så pass högt att det kanske skulle gå runt utan ersättningen men historiskt har naturbetesstödet varit avgörande för att vi ska kunna ha fåren, utan det hade det inte gått ihop, säger hon.

Helldén hade hästar och får

Daniel Helldén, som berättar att han en gång i tiden själv varit månskensbonde med hästar och får, frågar Birgitta Ulväng hur partiets förslag om halverad arbetsgivaravgift i livsmedelssektorn skulle påverka möjligheterna att anställa och expandera. 

– Absolut skulle det kunna bidra, säger Birgitta Ulväng. Men jag måste kunna betala ut lön varje månad, hur dåligt det än går just då. När jag är själv kan jag avstå lön någon månad om det inte bär sig. Jag måste även hinna med att göra den andra personens jobb om denne är sjuk, säger hon. 

Planerar att bygga ut

Birgitta Ulväng förklarar också att en expansion är förenad med stora investeringar i nya byggnader där djuren kan hållas vintertid. 

Familjen planerar att bygga ut med en enklare byggnad som kan användas både till mellanlagring av spannmål och som djurstall för att öka nyttan av investeringen.

– Vi har kommit relativt billigt undan fram till nu genom att bygga om befintliga byggnader men det är ofta svårt att få till en bra djurmiljö i gamla byggnader, säger hon. 

Gårdsbesöket fortsätter på en av spannmålsåkrarna. Birgitta Ulväng förklarar hur hon ser på elektrifiering och vilka utmaningarna är med att ställa om jordbruket till fossilfria alternativ. 

– Det finns inte alternativ fullt ut till de tre traktorerna jag kör på gården i dag. Dessutom räknar jag med att köra dem jag redan har så länge de håller, vilket kan vara 20 år till, för att få bäst ekonomi i den investering jag gjort. HVO är relativt dyrt och funkar inte i alla traktorer om garantier ska gälla. 

Hon berättar att gården har börjat med omställningsåtgärder men att just maskinparken är en extra svår nöt att knäcka.

Stöd från Klimatklivet 

– Vi har bytt till en pelletspanna i spannmålstorken med stöd från Klimatklivet och har ersatt minst 20 kubik olja, säger hon och understryker med stöd av övriga representanter från LRF att stöden är både uppskattade och gör skillnad på gårdsnivå. 

Samlad strategi

Amanda Lind konstaterar att det behövs en översyn av alla jordbruksstöd och att stöden som finns måste funka för både små och stora gårdar. 

– Vi behöver en mer samlad strategi, säger hon. 

Besöket avslutades med att Markus Hoffman, LRF:s näringspolitiske expert inom grön uppväxling, handfast visade hur konsumentpriset för en brödlimpa fördelas i livsmedelskedjan. 

– Just i år får Birgitta faktiskt ingenting från de 30 kronor som konsumenten betalar i affären eftersom spannmålspriset är så lågt att spannmålsodlarna just nu går back, säger han. Men med ett mer normalt spannmålspris är bondens del runt en krona, visar han och skär upp en tunn skiva i limpans ena ände. 

Om lantbrukarna ska göra mer än de redan gör i dag för att ställa om och minska sitt fossila avtryck krävs att ytterligare 14 öre per limpa landar hos bonden. 

– Butikens rörelsevinst är däremot en krona per limpa, i en ren vinst. Den krona som Birgitta normalt sett skulle få ska täcka alla hennes omkostnader, lön med mera, förklarar han. 

Medskick till partiet

Markus och Birgitta Ulväng förklarar sedan varför spannmålspriset är så lågt just nu och hur lönsamhetskalkylen ser ut för svenska spannmålsodlare. 

Birgitta Ulvängs medskick till språkrören är att höga kostnader inte är ett problem om lantbruket kan få kompensation, men till skillnad från andra led i livsmedelskedjan kan inte lantbruket höja eller sätta sina egna priser. 

Hon tror att besöket på gården kan ha betydelse. 

– Det känns som om de tog till sig och lyssnade, förstod vad som är viktigt för oss och varför. Jag upplever att de bryr sig om våra frågor, säger hon.