Iklädd ljusblå skjorta, jeans och joggingskor småpratar den kristdemokratiske EU-kommissionären Christophe Hansen med Arvid Lindgren, lantbrukare på Tullgarns Kungsgård utanför Vagnhärad. De delar praktiska erfarenheter av nötkreatursrasen limousin.
– Vi hade också limousin hemma på gården. I själva verket är de lätta att hantera men man måste hantera dem väldigt lugnt och varsamt, säger Christophe Hansen.
Det är snart ett år sedan det omdebatterade förslaget till ny jordbrukspolitik Cap efter 2027 presenterades av EU-kommissionen. När Christophe Hansen besökte Sverige i början av juni tog LRF tillfället i akt att bjuda in honom till Tullgarns Kungsgård för att bland annat diskutera vilka ekonomiska konsekvenser Cap-reformen kan få för svenskt lantbruk.
Mindre öronmärkta pengar till Cap
Ramarna för nya Cap påverkas av en rejäl åtstramning av EU:s budgetstruktur med risk för mindre öronmärkta pengar till jordbrukspolitiken. En av de mest omdiskuterade förändringarna är att gårdsstödet till större jordbruksföretag trappas ned och i vissa fall begränsas av ett tak. Det riskerar enligt LRF att slå mot medelstora svenska produktionsjordbruk samtidigt som mark riskerar att låsas in hos markägare som inte själva är aktiva livsmedelsproducenter.
Ny jordbrukspolitik för 2028–2034 under utformning
- EU-kommissionen föreslår en samlad Cap-budget på cirka 350 miljarder euro jämfört med 386 miljarder euro för nuvarande programperiod.
- Sveriges tilldelning (första pelaren) föreslås minska med 15 procent (över 25 procent när inflationen räknas in) från 6,5 till 5,5 miljarder euro.
- Kommissionen föreslår bland annat en nedtrappning (för stödnivåer över 20 000 euro) och ett tak (max 100 000 euro för ett företag) av gårdsstödet baserat på areal där större stödmottagare får lägre stöd. Särskilt stöd föreslås för små jordbruk.
- Utöver särskilda satsningar på unga jordbrukare finns också förslag på att begränsa gårdsstödet till pensionärer.
- Förhandlingar med medlemsländerna och Europaparlamentet återstår innan politiken träder i kraft.
Källa: LRF
För Tullgarns Kungsgård med 515 hektar åker och 150 hektar naturbeten skulle Cap-förslaget leda till 38 procent lägre gårdsstöd enligt LRF:s beräkningar. Det baserat på EU-kommissionens förslag om fullt gårdsstöd upp till 20 000 euro (motsvarande cirka 143 hektar vid stödnivå på 140 euro per hektar) och att stödet därefter trappas ner innan det upphör vid 100 000 euro (motsvarande drygt 1800 hektar vid 140 euro per hektar).
Men Christophe Hansen tycker inte att LRF:s beräkningar tar hänsyn till hela bilden.
– Pengar som dras in stannar kvar i medlemsstaten och kan användas på andra sätt för att stödja lantbruket, till exempel för investeringar, säger han i en intervju med Land Lantbruk.
Kopplat stöd till djurgårdar
Även ökade möjligheter till kopplat stöd, exempelvis för animaliesektorn, ska kunna kompensera säger han.
– Genom kopplat stöd skapas incitament för produktion. Dessutom måste vi arbeta vidare med definitionen av en aktiv lantbrukare. Det är där vi måste förtydliga så att pengarna går till dem som producerar livsmedel och inte enbart till dem som äger mark.
Från LRF:s håll lyfts dock osäkerheten med hur det kopplade stödet ska fördelas mellan produktionsinriktningar och om en tydligare definition av aktiv lantbrukare verkligen kommer att göra skillnad i praktiken.
EU-kommissionen vill också komma åt påståendet att omkring 20 procent av stödmottagarna i dag tar emot cirka 80 procent av gårdsstöden. De nivåer för nedtrappning och tak på gårdsstödet som ligger på bordet nu är utgångspunkten inför förhandlingarna med Europaparlamentet och medlemsländerna betonar Christophe Hansen.
– Jag vill höra motförslag från lantbrukssektorn. Jag hör till exempel att Europaparlamentet föreslår ett tak på 500 000 euro och det behöver diskuteras vidare.
Pensionärer kan exkluderas från gårdsstöd
Nya Cap innehåller förslag om högre inkomststöd till unga lantbrukare för att stimulera generationsskiften. Samtidigt kan äldre lantbrukare som tar ut pension exkluderas från den arealbaserade delen av gårdsstödet. Något som väcker oro i Sverige där en hög andel av lantbrukarna är äldre än 65.
Men Christophe Hansen avfärdar bilden av att pensionerade lantbrukare skulle bli utan stöd. Även om de arealbaserade stöden berörs ligger exempelvis investeringsstöd och miljöersättningar kvar.
– Vi har också föreslagit en övergångsperiod för att ge möjlighet till anpassning. Samtidigt måste vi uppmuntra medlemsstaterna att skapa pensionssystem som faktiskt fungerar för lantbrukare så att de kan leva ett värdigt liv efter pensioneringen, säger Christophe Hansen till Land Lantbruk.
Fakta: Tullgarns Kungsgård
Drivs av: Arvid och Tove Lindgren. Arrenderar av Statens fastighetsverk.
Verksamhet: Växtodling, nötköttsproduktion, inackordering av hästar, uthyrning av fastigheter.
Areal: 515 hektar åker, 150 hektar betesmark.
Djur: Cirka 60 dikor (totalt 110 djur). En egen häst och 20 inackorderingar.
Övrigt: Medverkar i TV-serien Svenska bönder på Viaplay och TV3.
”Gårdsstödet avgörande”
Utanför dikostallet samlas sällskapet med företrädare från EU-kommissionen, LRF, regeringen, Jordbruksverket och Lantmännen. Samtalet kretsar kring de stora risker som lantbrukare tvingas hantera kopplat till marknad, geopolitik och väder. I det sammanhanget blir gårdsstödet avgörande konstaterar Arvid Lindgren.
– Skulle gårdsstödet minska med 38 procent för min gård skulle den inte överleva. Inflationen har gjort allting dyrt samtidigt som priset på grödorna jag säljer är exakt samma som för 11 år sedan när jag startade som lantbrukare, säger han.
Efter kaffe och ostfralla under en stor ek börjar gårdsbesöket lida mot sitt slut. Men på jordbrukskommissionärens önskelista stod en ridtur och från granngården har det svenska halvblodet Jaczon lånats in. Det blev ett varv på ridbanan följt av en lugn skritt runt gården.
– Det var andra gången i mitt liv jag satt på en häst. Jackson var väldigt snäll och ganska lugn så det var en trevlig upplevelse, säger Christophe Hansen.
