
Han har inte behövt åka långt från sitt hem i Sölvesborg för att delta på dagens gårdsbesök där LRF:s representanter tillsammans med Håkan och Frida Jansåker lyfter frågor som är viktiga för de gröna näringarna. På Östragården bedriver familjen Jansåker slaktgrisproduktion och ungnötsuppfödning. På åkrarna odlas spannmål, oljeväxter och stärkelsepotatis. På gården föds det också upp varmblodshästar och det hålls en mindre fårbesättning.
”Får aldrig lugn och ro”
– Det största hindret är att vi inte vet vad som händer om fem år. Vi vet inte hur EU-stöden påverkas i nästa CAP-reform. Kommer dieseln kosta 13 kronor per liter nästa år eller kommer vi ha reduktionsplikt som gör den 5 kronor dyrare? Kommer det bli nya och tuffare djurskyddsregler? Vi får aldrig lugn och ro i det vi gör, säger Håkan Jansåker.
Kostsamt och långdragna processer
En särskild utmaning som Håkan Jansåker lyfter är frågan om miljötillstånd.
– Vi har tusen slaktgrisplatser i dag och vill på sikt utöka till 5 000 platser för att kunna hänga med och tas på allvar i diskussioner om prissättningar med slakterierna. För att kunna göra det måste vi göra en miljökonsekvensbeskrivning och en sådan kostar från 200 000 till 2 miljoner kronor. Det kan ta mellan ett halvår och fem år. Det är jättejobbigt, säger Håkan Jansåker.
”Inte en förenkling”
Mikaela Johnsson, vice ordförande i LRF:s riksförbundsstyrelse, lyfter ett förslag på förenklingspaket från EU som skulle innebära att 80 procent av Sveriges grisproducenter blir tillståndspliktiga till skillnad mot de 20 procent som omfattas i dag.
– Det tycker inte vi är en förenkling, säger hon.
Diskussionen kommer in på vatten. I Sölvesborg finns ett vattenskyddsområde som påverkar Östragården.
– Över 30 procent av Sölvesborgs yta klassas som vattenskyddsområde. Konsekvenserna av det är att sådant som inte varit tillståndspliktigt blir det, säger Håkan Jansåker.
Tillgången till vatten är en annan viktig faktor. Att bevattna är ett måste för Östragårdens torra och dåligt vattenhållande jordar. Håkan Jansåker berättar att man investerat mycket i bevattningsanläggningen sedan 2018, men att bygga infrastrukturen är kostsamt.
Håkan Jansåker berättar att han alltid haft som mål att ha ett tillräckligt stort lantbruksföretag för att kunna ha ett par anställda. Han värdesätter att kunna vara ledig ibland.
– Det är en förutsättning för att få nya att vilja komma in i lantbruket, säger han.
Tar en provtur

Efter en rundtur på gården kommer sällskapet fram till en rad traktorer med tillhörande redskap. En plog från Överum, en bevattningsmaskin från Skåne och en harv från Väderstad.
– För oss är det lika självklart att använda oss av svenska redskap som det förhoppningsvis är för alla andra att köpa svensk mat, säger Håkan Jansåker.
Jimmie Åkesson tar plats i den största traktorn och får köra en tur i gårdsallén.
Planerar pub i magasinet
I ett magasin med anor från 1600-talet ska familjen öppna en gårdsbutik. I och med att kravet på matservering för att få alkoholtillstånd avskaffas den 1 juni är planen också att kunna ha en pub i magasinet.
– Jag ser en potential i besöksnäringen och när man bor på ett lantbruk har man möjlighet att vara lite småentreprenör, säger Frida Jansåker.
LÄS MER OM PARTILEDARNAS GÅRDSBESÖK:
Statsministern besökte lantbruk mitt i ägarskifte
Matpriser och kostnadsökningar lyftes vid Vänsterpartiets gårdsbesök
Generationsskifte i fokus när Centerledaren besökte jämtländsk mjölkgård
Livsmedelsberedskap och matpriser diskuterades med S-ledaren besökte Gudhems gamla prästgård
Jimmie Åkesson har lyssnat men inte ställt så många frågor under besöket. Men Land Lantbruk avslutar med några frågor till honom, och passar på att spela in för Lantbrukspodden 15 minuter.
Vilka intryck tar du med dig från gårdsbesöket?– Det pratades mycket om hur extremt kapitalintensiv sådan här verksamhet är och jag förstår det såklart. Men det kan vara bra att påminnas om det, att det inte bara är att köpa en gård och börja odla utan det är en väldig massa saker som ska investeras i och det är tillstånd, byråkrati och sådant där jag känner att det borde finnas rätt mycket att göra politiskt för att förenkla vardagen för de som producerar mat i Sverige.
Kan du ge några exempel på vad du skulle vilja göra?– Allmänt är det väldigt mycket regler att förhålla sig till och upplevs nog av framförallt mindre företag som stelbent och ibland inte anpassat till den egna verksamheten. Där har politiken väldigt mycket att göra skulle jag säga. En annan sak är kompetensförsörjning där vi behöver bli bättre på att matcha befolkningen mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Där är utbildningspolitiken kanske den viktigaste spelaren.
Senare samma dag presenterade Jimmie Åkesson Sverigedemokraternas nya landsbygdspolitiska program från en gård i skånska Klippan.
Två frågor till Jimmie Åkesson (SD):
Tycker du det är viktigt att vi stärker försörjningsförmågan och prioriterar att producera mer mat i Sverige?
– Ja, vi behöver verkligen producera mer mat och livsmedel i Sverige. Inte minst givet hur det ser ut i omvärlden. Vi märkte under pandemin vilka enorma behov vi har av att öka vår beredskap och livsmedelsproduktionen är det kanske allra viktigaste i det, så det är någonting vi absolut måste göra.
Hur kommer du se till att det blir möjligt?
– Vi driver på, gör vårt allra bästa skulle jag säga, för att förbättra förutsättningarna för svenskt lantbruk, för både konkurrenskraft och för möjlighet att växla upp produktionen. Att försöka göra det enklare, ta bort onödiga regler, förkorta tillståndsprocesser och i övrigt möjliggöra i största möjliga utsträckning för bästa möjliga förutsättningar.




