PFAS, ofta kallade ”evighetskemikalier”, bryts ner mycket långsamt och kan lagras i både djur och människor. I den nu presenterade forskningen har forskarna kunnat följa utvecklingen sedan 1970-talet tack vare prover från museets miljöprovbank.
”Våra resultat visar att åtgärder och förbud har haft effekt men också att problemet med PFAS är långt ifrån löst”, säger Suzanne Faxneld, forskare på Enheten för miljöanalys och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.
I Vättern ligger halten av det förbjudna ämnet PFOS fortfarande över EU:s gränsvärde. Orsaken är att sjön har mycket långsam vattenomsättning, vilket gör att föroreningarna dröjer sig kvar.
Forskarna varnar också för att de nya, föreslagna gränsvärdena skulle göra fisken i alla tre sjöarna otjänlig – något som kan gälla i större delen av landet.
”Det är också väldigt viktigt att förhindra att de här ämnena överhuvudtaget hamnar i miljön, till exempel genom att reglera PFAS, sanera förorenade områden och fortsätta arbetet med källspårning för att hitta äldre lokala utsläppsplatser”, säger Suzanne Faxneld.
Studien är genomförd på uppdrag av Vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren.
Källa: Forskning.se
Läs även: 14-årige Edvin vill rädda laxen i Voxnan
