Frågeställningen Högsta domstolen tagit ställning till gäller om meteoriter ska ses som en del av den fastighet de fallit ned på eller om de utgör lös egendom. HDs slutsats är att utgångspunkten är att en meteorit är lös egendom och att upphittarna hade rätt att ta den med sig.
Markägaren får också stå för motpartens rättegångskostnader i två instanser på närmare en halv miljon kronor.
Markägaren hävdade rätt till meteoriten
Bakgrunden är den 14 kilo tunga järnsten som landade på mark som hör till Johan Benzelstierna von Engeström på Refvelsta gods utanför Enköping för drygt fem år sedan. Meteoriten hittades av mineralletarna Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist några veckor efter nedslaget. Markägaren hävdade rätt till meteoriten som fast egendom och tvisten gick till domstol.
Tingsrätten gav upphittarna rätt till rymdstenen med bedömningen att det handlade om lös egendom som inte tillhörde själva fastigheten.
Markägaren var inte nöjd med domen utan överklagade till hovrätten som kom fram till att rymdstenen är en del av fastigheten och rev därmed upp tingsrättens dom.
LRF har drivit frågan om äganderätt
Domen överklagades till Högsta domstolen.
LRF har drivit frågan om äganderätten till meteoriten som ett principmål eftersom det kan komma att ha efterverkningar på äganderätt och allemansrätt.
Meteoriten finns idag i förvar hos Naturhistoriska riksmuseet.
