Högsta domstolen har tagit ställning i en uppmärksammad tvist som rör den meteorit som landade på privat mark och sedan hittades av två mineralletare. Sakfrågan har gällt om rymdstenen är fast egendom som markägare har bästa rätt till eller om det är lös egendom och kan plockas med av den som hittar den.
I sitt domslut kommer HD fram till att en meteorit är lös egendom och att upphittarna hade bästa rätt.
Förbehåll i domen
Samtidigt finns förbehåll i domen. HD pekar på att ärendet är unikt och konstaterar att meteoriten nyligen fallit till marken och låg lätt tillgänglig. ”Den hade således inte integrerats med jorden. Meteoriten har mot den bakgrunden utgjort lös egendom”.
Björn Galant, expert på allemans- och äganderätt på LRF, menar att domen därmed väcker frågan om hur lång tid rymdstenen skulle behövt ligga på fastigheten för att räknas som fast egendom. Han tycker också att det finns ytterligare frågetecken med bäring på tolkningen av allemansrätten.
– Inom allemansrätten anses det okej att plocka med några stenar av ringa värde från en strand där det kanske finns många miljoner av dem. Men det blir ett oerhört hopp när vi pratar om en sten på 14 kilo som är helt unik och mycket värdefull, säger Björn Galant.
Han menar att domen gör gränsen för vad som ingår i allemansrätten otydligare och öppnar för godtyckliga tolkningar av vad som omfattas av äganderätten.
LRF: ”Ska reflektera över frågan”
Han vill ändå inte dra för långtgående slutsatser av HDs utslag.
– Det här är trots allt ett unikt fall vilket HD också tagit fasta på i domen. Det ramlar ju inte ned en meteorit så ofta. Nu får vi analysera domen och reflektera över innehållet innan vi bestämmer om vi ska gå vidare med frågan, säger Björn Galant.
Bakgrunden till den långa rättsprocessen är den 14 kilo tunga järnsten som landade på mark som hör till Johan Benzelstierna von Engeström på Refvelsta gods utanför Enköping för drygt fem år sedan. Meteoriten hittades av mineralletarna Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist några veckor efter nedslaget. Både markägare och upphittare gjorde anspråk på rymdstenen och tvisten kom att bli föremål för rättslig prövning.
Tingsrätten gav upphittarna rätt till rymdstenen med bedömningen att det handlade om lös egendom som inte tillhörde själva fastigheten.
Meteoriten i förvar på Naturhistoriska riksmuseet
Markägaren var inte nöjd med domen utan överklagade till hovrätten som kom fram till att rymdstenen är en del av fastigheten och rev därmed upp tingsrättens dom.
Domen överklagades till Högsta domstolen.
Meteoriten finns idag i förvar på Naturhistoriska riksmuseet.
