Vid Roslagsbanans ändstation ligger Backa gård. En släktgård som gått i arv hos familjen Lindgren sedan 1867. Här odlar familjen spannmål på totalt 470 hektar och driver mjölkproduktion med 110 kor. Verksamheten drivs av Johan och Karin Lindgren som tillsammans med barnen Anna, Caroline och Ludvig Lindgren startat ett aktiebolag som första steget i en generationsväxling. Planen är att de tre syskonen ska ta över, driva och utveckla gården vidare.
– Är ni taggade på det? undrar Nooshi Dadgostar.
– Absolut, men det behövs förutsättningar för att kunna göra de investeringar som krävs. Om vi ska fortsätta med kor behöver vi bygga en ny ladugård till en kostnad av 15–20 miljoner kronor, säger Anna Lindgren.
Generationsskifte och ladugårdsbygge
Nuvarande ladugård är byggd 1906, men har genom åren kunnat byggas om och förändrats efter behov. Nu går det inte längre och därför måste en ny byggas. Familjen tittar även på möjligheten att kunna lagra mer spannmål lokalt.
– Jag har räknat på det och investeringen skulle ligga på runt 4 miljoner kronor. Med dagens spannmålspriser skulle det inte gå att få ihop kalkylen, förklarar Johan Lindgren.
Han visar runt på gården och stannar till vid storsäckarna med gödning som turligt nog köptes in i höstas när priserna var lägre. Johan Lindgren och LRF:s Palle Borgström förklarar situationen för Nooshi Dadgostar om de kraftigt ökade priserna på insatsvaror och vilka konsekvenser det kan få för den enskilde lantbrukaren.
– Är du orolig? undrar Nooshi Dadgostar.
– Jag kommer inte behöva köpa mer förrän tidigast i juli men för dem som inte köpt på sig är det kämpigt och blir dyrare och dyrare ju närmare vårbruket man kommer, förklarar Johan Lindgren.
”Mjölken aldrig så bra som förra året”
Medan odlingen är kämpig har det gått betydligt bättre för mjölken.
– Mjölken har aldrig varit så bra som förra året, men priset har sjunkit och i dagsläget har vi ett grundpris på 4,21 kronor per kilo, säger Johan Lindgren.
I Vallentuna brukar säsongen komma igång runt mitten av april. Förra året startade man ovanligt tidigt, 30 mars, men i år ser starten ut att bli mer normal.
Medan partiledaren hälsar på en tre dygn gammal kalv inne i ladugården väntar mamma Karin Lindgren och döttrarna Anna och Caroline utanför. De är glada över att Nooshi Dadgostar tagit sig tiden att komma ut till gården och sätta sig in i lantbrukets förutsättningar.
– Hon känns lite som ett oskrivet blad. Vi hoppas med besöket att kunna påverka och skapa förståelse hos henne för vilka utmaningar som finns inom jordbruket. Hon brukar säga att hon vill sänka matpriserna - och samtidigt ha mer ekologiskt och fler små gårdar. Hur ska hon få ihop det? Då är det bra att hon kommer hit och ser hur det funkar, säger Anna Lindgren.
Vill se större del av matkronan gå till bönderna
Besöket avslutas inne i familjen Lindgrens kök, där Palle Borgström med hjälp av en limpa förklarar hur stor andel av matpriset som tillfaller bonden respektive mellanled och stat.
Enligt den senaste barometern som LRF genomförde 2024 tillfaller endast 9 procent av det belopp som konsumenterna köper mat för bonden - en liten snutt i kanten av limpan. 6 procent går till staten efter sänkningen av matmomsen från den första april - en liten snutt i den andra änden.
– Samtidigt som lantbrukarna tar stora risker och kostnader är det grossisten som tar hem en orimligt stor del av matkronan. Idag är det för ojämlikt i livsmedelskedjan, säger Nooshi Dadgostar.
– Politiken spelar en viktig roll för böndernas förutsättningar att bedriva ett konkurrenskraftigt jordbruk. Det handlar om att se till att svenskproducerad mat prioriteras i offentliga kök, att en större del av matkronan går till bönderna och att politiken gör sitt för att sänka böndernas kostnader för veterinärer, energi och nya investeringar, fortsätter hon.
Tre frågor till Nooshi Dadgostar
Tycker du att det är viktigt att vi stärker försörjningsförmågan och prioriterar att producera mer mat i Sverige?
– För mig är det en självklarhet. Vi ska äta mer svenskt, det gör oss mindre beroende av omvärlden och vi får en bättre beredskap. För att det ska kunna ske behöver lönsamheten på gårdarna bli bättre.
Hur kommer du se till att det blir möjligt?
– Vi vill öka Sveriges självförsörjningsgrad kraftigt, till 80 procent. Vi ska producera mer i Sverige och äta mer svenskt. Till exempel kan offentlig sektor upphandla mer svenskt till skolkök och äldremat. Vi ska också se till att skydda oss mot prischockerna som drabbar lantbruken. Det är viktigt att vi har livskraftiga gårdar och att vi får till den generationsväxling som är på gång.
Om du får sitta i regering efter valet – vad kommer du att göra för att det ska vara möjligt att producera mer mat? Hur ska ni se till att bönderna kan få lönsamhet?
– För oss är det viktigt att större del av matkronan hamnar hos bonden. Vinsten hamnar i för stor utsträckning i mellanled. Vi ska stötta svenska bönder på alla sätt som går. Vi ska satsa på en långsiktig politik för att se till att vi har svenska bönder kvar som kan producera mat här hemma.
