Jo, nog har jag sett dem. Frestande ligger de där och ser oerhört stora, mogna och saftiga ut. Jordgubbarna, blåbären och hallonen. Hela vintern har de legat och pockat på mig i prydliga plastaskar precis i början av matbutiken. Jag får erkänna att något paket för 29:95 kronor styck kan ha slunkit ner i varukorgen till någons födelsedag. Annars har vi levt på fjolårets frukt och bär från frysen, även om jordgubbarna nu har sinat sedan länge och det nu bara skvalpar några påsar blåbär och plommon längst ner i botten. Det är precis som det ska vara. För nu kommer belöningen.
Att plocka smultron längs vägens kant och trä upp dem på strå, precis som i visan. Följa blomningen tills det äntligen – äntligen – är dags att plocka de första söta gubbarna. Finns det ens något godare? Cykla ut i skogen och plocka blåbärsburkar fulla. Visst smakar sommarens bär ännu mer himmelskt efter en vinters långa väntan?
Jag har ju i en tidigare krönika utlovat en något högre självförsörjningsgrad i kraft av min egen trädgårdsodling men jag inser nu att det kommer att bli en ytterst blygsam procentuell ökning. Jag har anlagt ett bärland till barnen med krusbär, hallon, amerikanska blåbär, björnbär, smultron och vinbär. Att se dem springa dit barfota och plocka var sin kopp har varit en stark målbild. Och visst har mördarsniglarna ännu inte börjat klättra längs taggiga stammar. Men som ni förstår är detta trädgårdsland inget som kommer att försörja denna familjs behov av bär.
Det finns tyvärr en hel del ruffel och båg i bärbranschen så det gäller att vara noga med att kontrollera själva ursprunget på bären, försäkra sig om att de verkligen är svenska. Det säkraste sättet är förstås att åka på självplock och bli serverad rader av fantastiska bär av våra duktiga bärodlare som har slitit under en kylig och torr vår.
Jag har observerat olika grader av moral mellan raderna, vissa verkar tycka att man kan äta lika mycket som man plockar. Självklart är det inte okej att äta mängder direkt i landet. Det är lika otänkbart som att stå och frossa ur frukt och grönt-avdelningen i matbutiken. Lika dumt som att hugga en julgran i närmaste skog – ren stöld.
Min strävan att utöva denna självplockstradition har fört mig till många olika jordgubbsodlare i landet. Jag har sett skyltar med stränga förmaningar och regler för plockningen. En del tvingas ta ut en plockavgift då kunderna förmodligen tar sig allt för stora friheter. Helt förståeligt men att det ens behöver skrivas ut? Varför ska just jordgubbar – och julgranar – anses vara lovliga att bara ta? Nej, det ska inte behövas förmaningar, det borde vara självklart för alla och envar.
Se till att njuta av den underbara bärtiden för snart är den över och vi får förlita oss på det som vi lagt i frysen. För vad slår egentligen en tallrik jordgubbar på en solvarm trapp? Med lite mjölk och socker till? Det skulle, möjligtvis, vara en med nyplockade blåbär...
