Den grå och kantiga lastbilen drar ögonen till sig. Det har Jaska och Ritva Tamminen från byn Sinksundet utanför Luleå märkt. Allt sedan de köpte sin älskade Scania Vabis L36 -67 har människor hälsat glatt.
– Man får inte vara blyg när man har den. Många kommer fram och vill prata. Det är en bil som väcker känslor, säger Jaska och ler.
Det gjorde den också hos paret när de upptäckte den.
– Den hade inte fått särskilt mycket kärlek. Den var väl färdig att bli metallskrot. Men vi tyckte att den var för fin för att pressas ner till armeringsjärn eller någonting. Så vi bestämde oss för att ge den ett liv efter livet, säger han.
Samtidigt fungerade det mesta så de fick köpa den för en ringa peng. Chassi, bromsar, drivlinor och fjädrar var i bra skick. Drömmen var att skapa en husbil av den.
Scania Vabis L 36 -67
Motor: Scania Vabis fyrcylindrig med 5,2 liter slagvolym. 95 hästkrafter och fem växlar. Ingen styrservo.
Vikt: 6,4 ton när den är utrustad.
Historik: Den här bilen ägdes av Försvarsmakten och fanns på regementet I20 i Umeå under de första 20 åren.
Mer: Det är tryckluftsbromsar men mekanisk parkeringsbroms.
Övrigt: I det militära hette den Materielvårdsbil 111. Den användes som ett verkstads- och underhållsfordon. Det var en mobil servicestation.
Fått den i skick för helgturer
Under de 20 första åren fanns bilen på regementet I20 i Umeå. Mer än 50 år senare ägs den av paret som vårdar den ömt.
– Man får inte vara rädd för att arbeta om man ska ge sig i kast med något sådant här. Man måste klura och bygga eftersom. Så snart är väl köket färdigt, säger Jaska.
– Och vi ska också göra en toa. Just nu har vi en tillfällig lösning, inflikar Ritva.
– Det ska bli en så kallad kassettoalett i den, säger Jaska.
Det är ett långtidsprojekt men de har nu fått den i ett sådant skick att de kan åka ut på helgturer. Helgen när Land besöker paret har de parkerat vid Vitåälven i byn Vitåfors som ligger fem mil från Luleå.
– Det här blir ett sätt att leva. Men man åker ju inte fram i 120 kilometer i timmen som man gör med de här vanliga moderna små husbilarna. Utan här blir resan själva grejen, säger han.
– Det har varit mycket blod och mycket tårar. Men tårarna har mer varit glädjetårar (skratt). Men mycket arbete är det. Naturligtvis. Men det måste man ju också tycka om.
Har ni någon drömresa som ni vill göra med den?– Vi har kanske inte kommit dit än. Nu gör vi små utflykter till olika pärlor här i Norrbotten, säger Ritva.
– Kungarallyt i Södertälje har jag ju pratat om någon gång. Men man får räkna med tre dagars färd om man vill åka ner dit, inflikar Jaska.
Har den fått något namn?– Njae. Den går under namnet gammelvabisen. Den måste väl döpas till något, säger han.
Hur sover man i er Scania Vabis?– Det är inte som att sova hemma utan här sover man ju mycket, mycket bättre. Man får planera var man ställer sig och var solen går ner. Sedan får man räkna baklänges för att se var den kommer att gå upp. Då kan man ställa sig så att man sedan kan öppna dörrarna bak och få morgonsolen rätt in i sängen när man vaknar. Det är ju en lyx som man inte kommer i närheten av hemma. Hemma sover man där man sover och här sover man där man vill sova, säger Jaska.
Det låter som att ni har hittat rätt?– Vi har provat husvagnar och husbussar genom åren. Men det här är faktiskt en lite annorlunda grej. Det här är mycket mer på riktigt, säger han.
Är det något som ni kan rekommendera andra?– Absolut, säger Ritva.
– Men man får inte vara rädd för att ta i och jobba. Man måste göra en hel del grejer så det är ju inte för alla. Men känner man att man har lusten och intresset ska man absolut prova på, säger Jaska.
– Grundämnet var väldigt billigt. Vi var i Grekland för några år sedan. Då sa jag till frun att ”kolla vad de säljer här på nätet”. Och hon sa naturligtvis ”men varför ska vi ha en sådan där”. Och jag frågade bara ”varför ska vi i n t e ha en sådan där”. Och så var den diskussionen färdig.
– Jag fick ju hänga på det mesta, säger Ritva och skrattar.
Men nu är ni båda positiva?– Ja, herregud. Nu älskar jag ju det här, säger Ritva.
– Så absolut rekommenderar vi det här. Det är ett annorlunda sätt att leva, säger Jaska.
Jaska och Ritva Tamminen
Ålder: 54 och 51.
Bor: I hus i Sinksundet utanför Luleå.
Familj: En dotter som är 27 år och en son som är 22 år.
Gör: Jaska är chaufför och egenföretagare inom maskinentreprenad och personaluthyrning. Ritva arbetar som lastbilschaufför efter att ha varit specialpedagog i många år.
Hobby: Motorcykel, båt och camping.
Fem tips från Jaska och Ritva
Undvik rosthögar
”Vi hittade den här på en annons på nätet. Man kan köpa liknande äldre fordon till en mycket rimlig peng. Försök att hitta ett objekt som inte är helt uppätet av rost. Det är många som har köpt alltför rostiga objekt och det har tagit orken ur dem. Välj ett friskt och bra kärnämne. Då sparar du både pengar och arbete.”
Renovera själv
”Det kräver ju lite kunskap men man lär sig också när man håller på. Köket köpte vi på Ikea. Sedan har jag byggt ihop sängen och i den sover vi fantastiskt skönt. Det är två 80-centimeterssängar från Mio Möbler. Man ska inte snåla på sovkomforten. Nästa projekt är att fixa en bättre toa.”
Bevara det gamla
”Mycket av charmen sitter ju i det gamla så försök att bevara så mycket som möjligt. Vårt mål är att få en bra standard inne men att den utifrån ska se ut så som den alltid har gjort. Vi har velat behålla den fina patina som den har.”
Planera noggrant
”Planera elektricitet och vatten så att man gör det riktigt från början. Har man inte tid att göra det rätt första gången hur ska man då ha tid att göra det i efterhand? Det är jättetråkigt att behöva riva sådant som man har monterat. Så planera noggrant.”
Byggmaterial
”Vi har hittat en hel del användbara saker på till exempel Biltemas båtavdelning som fungerar bra i en husbuss. Där finns rostfria beslag och jättefina detaljer i teak. För att ge några exempel.”
Läs också: Veterantraktorer på parad – kolla in!
