Tim och Lisa lever ranchliv i norr: ”Intresset för hästar förde oss samman”

Det skulle kunna vara en amerikansk ranch men bakom Lisa Nilsson och Tim Brückner och Quarterhästarna Lancelot och Extra syns den frusna Torneälven och Finland på andra sidan älven.

Det är minus 20 grader och vi befinner oss i Övre Kukkola, två mil norr om Haparanda. Kylan hindrar inte Lisa och Tim från att ge sig ut att rida.

Har elva ungdjur

De köpte gården 2022 och håller på att bygga upp en köttproduktion. Hittills finns det elva ungdjur, åtta stutar och tre kvigor.

– Vi har köpt in köttraskorsningar för att komma i gång och siktar på dikoproduktion i framtiden, säger Lisa.

Djuren hålls i lösdrift och kan välja mellan att vara ute och inne. De tre hästarna har en nyckelroll i arbetet på gården. Tim har arbetat på rancher i USA och Australien som cowboy.

– I grund och botten är jag finsnickare som gillar att tillverka möbler och kök, men min dåvarande sambo introducerade mig för hästar, berättar han.

Läs också: Annelie lär ut gammaldags hästmannaskap

Efter några år åkte han till Amerika för att arbeta på rancher, och även för att rida i Spanien och Australien

Mellan utlandsresorna hann Tim närvara vid hästtävlingen Americana i Tyskland och där var Lisa från Haparanda med sina kompisar.

– Jag har ridit sedan barnsben på ridskolan i Haparanda och föll till sist för westernridning. Så jag passade på att köpa viktiga tillbehör på tävlingen och då träffade jag Tim. Vi blev vänner på Facebook och på den vägen är det, säger hon.

Ville träffas igen

Tanken var att de sedan skulle sammanstråla i USA, men coronarestriktionerna satte käppar i hjulet.

Till sist kunde de ses i Tyskland sommaren 2020 mot att Lisa intygade att de hade ett stadigvarande förhållande.

– Det hade vi inte riktigt då, men det var enda chansen att få träffas, säger Lisa.

Tim kände att han inte kunde låta en sådan tjej försvinna ur hans liv. Så på väg hem från en resa i Australien tog han omvägen förbi Tornedalen innan han skulle hem till Tyskland.

Och här blev han kvar.

– Det är inte alltid lätt för mig som kommer från ett område i Tyskland med mycket folk och god ekonomi att anpassa mig till en avfolkningsbygd i norra Europa. Men fördelen är att vi har möjlighet att ha en gård här, det skulle vi nog aldrig ha råd med i Tyskland, säger han.

På gårdsplanen står den gamla, traditionellt timrade, avlånga Norrbottensgården kvar, byggd på 1700-talet.

Utsikt från boningshuset

Från köket i boningshuset byggt 1958, kan de blicka ut över det omgivande landskapet med åkrar, kullar och skog.

Totalt äger de 56 hektar mark som de använder till vallodling och betesmark till djuren, samt 30 hektar skog.

– Det äldre paret som vi köpte huset av var den sista generationen i en släkt som hade bott i hundratals år här på gården. Det här är ju en gammal jordbruksbygd, marken vid Torneälven är väldigt bördig, berättar Lisa.

Den bördiga jorden blev viktig för hela Sverige i somras när torkan saboterade vallskörden i södra Sverige.

Lisa erbjöd hö till försäljning via en Facebookgrupp och skickade balar till kunder så långt som 100 mil söderut.

– De blev jättenöjda med kvaliteten på höet som växer otroligt bra här under midnattssolen. Jordarterna i Tornedalen har betydligt bättre förutsättningar att klara torka än på många andra platser. Och vi har en vårflod som årligen fyller på reserverna, säger Lisa.

Många framtidsplaner

Hon och Tim har många planer för framtiden. De vill bygga ett kök på gården där de kan hålla matlagningskurser med grönsaker och kött från gården och fisk från närliggande Kukkolaforsen. De vill också kunna erbjuda övernattning och kurser i westernridning.

Vid sidan av arbetet på gården har Tim sin snickerifirma Tornedalskök och Lisa tillverkar hon sadlar, träns, handväskor och andra produkter i läder som hon säljer via Internet både i Sverige och utomlands.

Läs också: Nu åker de igen - 1800-talsfärden med häst och släde!

Hon visar sin ateljé där hon karvar ut fantastiska mönster i läderarbetena och sedan målar dem.

– Jag beställer hela hudar från ett garveri i Tärnsjö och sedan gör jag allt från grunden. Först skär jag ut lädret, sedan karvar jag mönster, färgar och syr till sist på speciella symaskiner som jag har köpt.

Hon fick en del tips från en skomakare i sin förra hemby Karungi, men har också fått arbeta hos en världens främsta läderhantverkare Jürgen Volbach i Tyskland.

Hantverk vintertid

Det viktiga för Tim och Lisa är att gården är utgångspunkten för all deras verksamhet.

Vintertid kan de ägna sig åt läderhantverk och finsnickeri och på sommaren kan de arbeta med grönsaksodlingar och med att producera vall till djuren.

– Vi vill till stor del vara självförsörjande på mat, men också ha verksamheter för utomstående med fokus på närproducerad mat, ridning och upplevelser av den fantastiska naturen häruppe, avslutar Lisa Nilsson.