Livet på landet

Sjukvårdsministern, här är 9 saker du behöver veta om svensk förlossningsvård

Taxifödslar, skador, dödsfall och utbrändhet skakar svensk förlossningsvård. Nu kallar sjukvårdsministern till ”möte om oron”. Här är några punkter vi hoppas han tar upp.

27 mars 2017 kl. 07:38

Imorgon samlar Gabriel Wikström utvalda landsting för att samtala om "oron i förlossningsvården". Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet/Mostphotos.Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet/Mostphotos

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström har bjudit in representanter från ett urval av Sveriges landsting till ett ”möte om oron i förlossningsvården” den 28 mars.

De inbjudna landstingen är Västernorrland, Dalarna, Stockholms län, Sörmland, Västra Götalandsregionen, Kalmar län och Region Skåne.

– Många medborgare uttrycker just nu oro kring situationen i förlossningsvården. Regeringen har sedan tidigare satsat stora medel på att förbättra förlossningsvården och för kvinnors hälsa i stort. Jag vill därför träffa representanter för landstingen för att diskutera hur man arbetar med att säkra kvaliteten i förlossningsvården och hur man möter människors oro, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

Här är 9 saker sjukvårdsministern bör ha med sig in på mötet:

1. Svensk förlossningsvård blir sämre

Socialstyrelsens senaste mätning visade att andelen nyförlösta mammor som måste återinskrivas akut ökar, andelen förlossningsskador ökar och andelen barn med låga apgar-poäng ökar.

Apgar är en poängskala som visar hur barnet mår precis efter förlossningen där så höga poäng som möjligt är önskvärt.

2. Tiden på BB minskar

På Sahlgrenska universitetssjukhuset får friska omföderskor med friska barn bara stanna 6-8 timmar på förlossningen. Samma sak gäller exempelvis Sunderbyn i Norrbotten och i Malmö – och där får man ta taxi till patienthotellet i Lund om man vill ha mer stöd när tiden är ute, det finns inget i Malmö.

3. Många kvinnor drabbas av skador

Nästan varannan kvinna som föder vaginalt får någon form av störning, som urininkontinens, framfallsbesvär, avföringsläckage och problem med sexlivet, visar en studie av forskaren Maria Gyhagen.

Andelen förstföderskor som drabbas av bristningar grad 3 och 4, så kallade sfinkterskador, varierar mellan 2,4 och 7,3 procent enligt statistik från Socialstyrelsen.

4. Många skador jämfört med övriga Europa

Sverige ligger högt över genomsnittet bland OECD-länderna när det gäller förlossningsskador, enligt OECDs senaste siffror.

Knappt 13 procent av alla kvinnor i Sverige som blir förlösta med hjälp av redskap, exempelvis sugklocka, får bristningar av grad tre eller fyra. I vårt grannland Polen är motsvarande siffra 0,5 procent.

5. Skadade får vänta länge på vård

Kvinnor med förlossningsskador får vänta länge på vård. Förlossningsskadade kvinnor i Skåne kan få vänta i flera år på att bli opererande när operationstiderna bantas till en dag i månaden i Malmö, skriver Helsingborgs Dagblad.

6. Låg kunskap kring hantering av skadorna

Ett stort antal av de behandlingar som ges till kvinnor med förlossningsskador har inte vetenskapligt utvärderats på ett tillförlitligt sätt, enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Deras kartläggning visar att det generellt saknas kunskap om behandling av förlossningsskador hos kvinnan.

7. Det går att minska antalet skador

Östra sjukhuset i Göteborg har lyckats halvera andelen kvinnor som spricker i ändtarmsmuskulaturen, rapporterar Skaraborgs Läns Tidning.

En rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering visar att det finns starkt vetenskapligt stöd för att så kallat perinealklipp minskar risken för bristningar då hjälpmedel som sugklocka används. Den visade också att om ultraljud användes direkt efter förlossning skulle dubbelt så många analsfinkterskador upptäckas.

Studier visar också att med rätt teknik från barnmorskan kan skadorna på ändtarmens slutmuskler minska, och att en närvarande barnmorska hos en föderska under aktiv förlossning minskar riskerna.

8. Skillnaderna mellan landstingen är stora

Problem med förlossningsvården skiljer sig markant över landet. I Västernorrland återinskrivs 3,3 procent av de nyförlösta mammorna akut, medan motsvarande andel i Halland endast är 0,6 procent.

Andelen förlossningsskador mellan 2010 och 2014 var fem gånger högre i Jämtland (3,5 procent), jämfört med Västernorrland (0,7 procent).

Av förstagångsföderskorna i Stockholms län drabbas 7,3 procent av allvarliga bristningar vid förlossningen, att jämföra med 2,4 procent i Norrbotten och 3,3 procent i Halland. Detta enligt siffror från socialstyrelsen.

9. Barnmorskorna går på knäna

Var tredje barnmorska i Sverige har tecken på utbrändhet och lika många har övervägt att lämna yrket. Det visar en undersökning från Mittuniversitetet.

Men här är det bäst i landet:


  • Här sker minst antal bristningar (grad 3 och 4): Norrbotten (1,5 procent) Halland (1,9 procent).

  • Här sker minst akuta kejsarsnitt: Östergötland (5,2 procent), Värmland (5,9 procent).

  • Här sker minst vaginal förlossningar där det behövs hjälp med instrument som sugklocka: Västra Götaland (5,6 procent), Södermanland (5,9 procent).

  • Här har Barnmorskorna bäst löneutveckling: Dalarna (7,7 procent), Västmanland (7 procent).

  • Här fick minst födande kvinnor bedövning med epidural: Skåne (37,5 procent) Kronoberg (39 procent).

Sjukvårdsministern, här är 9 saker du behöver veta om svensk förlossningsvård