Tiotusentals husägare runt om i landet, många på landsbygden, står inför kostsamma anslutningar till kommunens vatten- och avloppssystem.
Till exempel de drygt 150 invånarna i Jularp och Sjunnerup i Höörs kommun. Beräknad kostnad för utbyggnaden är 30–40 miljoner kronor, som till stor del ska finansieras av anslutningsavgifter på upp till 250 000 kronor per hus.
– Det här handlar om människor som plötsligt får besked om att de måste lägga hundratusentals kronor på något de inte efterfrågat och som inte nödvändigtvis är bättre än det de redan har. Det är ett mycket långtgående ingrepp i människors vardag och ekonomi, säger Jonathan Lindgren, Villaägarnas expert på kommunala tjänster.
Han menar att beslutet fattats över huvudet på de boende utan att först pröva om det finns bra enskilda eller områdes- eller byabaserade VA-alternativ.
Lagändring
Han var på besök i Höör nyligen för att träffa de berörda byborna. Villaägarna driver frågan och vill få upp den på den politiska dagordningen. Bland annat för att vattentjänstlagen ändrades 2023 och fick en ny skrivning (LAV §6): Att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.
Nu tycks ett par kommuner ha anammat den nya, mer flexibla lagändringen och mjukat upp sina vattentjänstplaner. Både i Värnamo och Norrtälje har politikerna dragit tillbaka kraven på tvångsanslutning. Istället ska enskilda lösningar utredas.
– Det är ett trendbrott efter den stiltje som Svenskt Vatten skapade när de kort efter lagändringen uttryckte att inget hade förändrats. Nu är en ny praxis på gång allt eftersom modiga kommuner förändrar förutsättningarna, säger Jonathan Lindgren.
Bollen hos politiker
En tredje kommun, Båstad, pausade tvångsanslutningen till det kommunala VA-nätet 2021 i väntan på den nya lagen. Ännu har politikerna inte ändrat det beslutet.
Men NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB, som sköter VA-lösningar för Båstad och andra kommuner i området kommer att föreslå nya planer på utbyggnad. Bollen ligger hos de styrande i kommunen att ta ett permanent beslut.
I Höörs kommun verkar läget mer låst. Marken i Jularp och Sjunnerup beskrivs som genomsläpplig, med ökad risk för att enskilda avlopp förorenar grund- och dricksvattnet.
– Det handlar också om ett relativt stort antal fastigheter, cirka 150, där det är små avstånd mellan brunnar och avlopp, säger Maria Jonstrup, VA-chef på Mittskåne Vatten.
Hon menar att det är försent att undersöka gemensamma VA-lösningar på områdes- eller byanivå istället, då utbyggnaden av ledningsnätet redan har börjat.
Jonathan Lindgren på Villaägarna tycker att Höör och andra kommuner kan vara betydligt mer flexibla.
– För de boende såväl som för VA-kollektivet i stort vore det mest resurseffektivt att söka enskilda lösningar. Om markförhållandena så kräver har marknaden gott om lösningar som klarar den höga skyddsnivå som genomsläpplig mark kan kräva.
Läs också: ”Vilken lättnad – jag slipper sälja huset”
