Per Brunberg driver Björketorps gård utanför Ronneby i Blekinge. På hans åker ligger spridda stenar. Brunberg begärde att få flytta stenarna – för att underlätta arbetet med att bruka åkern. Men länsstyrelsen avslog begäran. Något som gjorde Brunberg minst sagt förvånad.
– Jag känner mig maktlös. Det är irriterande när vi gör allt vi kan för att kunna fortsätta att vara professionella och driva våra gårdar så bra vi kan, säger han till Land Lantbruk.
Stenarna det hela handlar om finns på två olika platser. På ena stället ligger utspridda stenar som en reva ut i fältet. Den andra platsen är en sträng med stenar som är mer lik en stenmur.
– Jag tänkte att detta är ingen stor business. Det ena stället är inte ens någon mur utan bara utspridda stenar. Men jag är inte den som bråkar med tjänstemän. Jag ville inte ta risken att plocka bort något utifall att någon har en åsikt om det, säger Brunberg.
"Jag tänkte att de är galna"
Därför bestämde sig Per Brunberg för att ta kontakt med länsstyrelsen. Deras beslut kom som en överraskning.
– Länsstyrelsen avslog hela ärendet. Jag tänkte att de är galna. Dessutom kallade det de spridda stenarna för en stenmur, säger Per Brunberg.
Länsstyrelsen motiverar avslaget med att båda platserna med stenar omfattas av biotopskydd och att det inte skulle innebära tillräckligt mycket bättre lönsamhet för verksamheten för att det ska vara aktuellt med en dispens.
Per Brunberg överklagade. Och Mark- och miljödomstolen ändrade länsstyrelsens beslut. Åtminstone delvis. Men han får ändå inte flytta alla stenarna, utan bara en liten del av det ena området.
– Det känns helt fel. Jag vill bara flytta stenarna och lägga dem i ett röse, jag vill inte ta bort röset för det är bra att ha kvar, det är bra för den biologiska mångfalden. En vacker stenmur som ligger där den ska är ju jättefint. Jag ser det som en möjlighet att alla arter ska frodas. Men jag har aldrig hört en biolog säga att ett röse är sämre än en stenmur, säger han till Land Lantbruk.
Generellt biotopskydd
Stenmurar är en av de biotoper som anses så värdefulla att de omfattas av ett generellt biotopskydd. Men sedan 2014 kan jordbruksföretag få dispens från biotopskyddet för åtgärder som kan göra verksamheten mer ekonomiskt hållbar och som kan leda till ett aktiv brukande av jordbruksmark, med förutsättning att biotopskyddets syfte fortfarande kan tillgodoses.
Det finns dock fall där dispenser som Länsstyrelsen gett dömts bort av domstol då de ekonomiska vinsterna inte varit tillräckliga.
"Känns skamligt"
Enligt Brunberg innebär stenarna både risker och betydligt mer arbete än vad som skulle vara nödvändigt för verksamheten.
– Det betyder att vi får köra runt och oerhört mycket mer markpackning. Men framför allt känns det skamligt att inte bereda mina medarbetare en förutsättning där de kan arbeta. Om de kör sönder maskinerna blir det oerhört dyrt, säger han.
Per Brunberg tycker att beslutet rimmar väldigt illa med både syftet för dispenserna och ambitionen att stärka den svenska livsmedelsförsörjningen samt att ha en levande landsbygd.
– Vi kämpar mot import och billiga priser. Sen får vi signaler från samhället att vi ska finnas kvar, vara effektiva och konkurrenskraftiga. Men om man säger att man vill ha ett fungerande svenskt lantbruk så måste man kunna göra de här enkla åtgärderna. Det är oerhört små åtgärder som inte har någon negativ inverkan i praktiken, säger han.
Men frågan om stenarna är långt ifrån över för Per Brunberg.
– Jag har inte överklagat ännu, men det kommer jag göra. Jag ser det som min förbaskade skyldighet, säger han.
Därmed hamnar frågan på mark- och miljööverdomstolens bord.
