Det handlar om vanadin – en eftertraktad metall som spås en lysande framtid eftersom den gör det möjligt att lagra den energi som alstras i vind- och solanläggningar.
Men det är också en metall som väcker oro och starka känslor eftersom brytningen av den innebär risker för miljön.
Grundvattnet kan förgiftas
– Det är väl utmärkt om man hittar ett ämne i marken som är bra för miljön, men man måste tänka på den miljöpåverkan det innebär att ta upp den och det är vi som får betala priset. Om grundvattnet förgiftas innebär det att vi inte kan leva här, säger Kicki Myrberg i protestgruppen VetoNu.
På Österlen i Skåne är det det brittiska bolaget Scandivanadium som fått tillstånd att provborra efter vanadin i samtliga elva områden som de ansökt om.
Oviksbygden mot brytning av vanadin
I Oviksbygden vid Storsjön i Jämtland har planerna kommit längre. Där ansöker bolaget EU Energy Corp om att få öppna ett dagbrott för brytningen.
– Men det finns fortfarande en möjlighet att stoppa bolagets planer eftersom det krävs en miljöprövning, säger Daniel Arvastsson, som leder den tvärpolitiska protestgruppen Oviksbygden mot brytning.
Drog nytta av Shell-protesterna
I Skåne togs markägarna minst sagt på sängen när de i början av sommaren fick veta att Scandivanadium sökt tillstånd att provborra. Men samtidigt hade de en erfarenhet från protesterna mot Shells provborrningar efter gas i samma område 2009 som de hade nytta av nu.
Bildade VetoNu
Snabbt bildade de gruppen VetoNu. Motståndsrörelsen mot gruvplanerna utgörs av bland andra greve Carl Piper, abbedissan moder Christa Claesson på benediktinnunnornas kloster Mariavall, och andra markägare.
Namninsamling för ny minerallag
– Vi försöker hjälpa markägare så de vet hur de ska agera om de blir kontaktade av Scandivanadium. Den politiska delen av vårt arbete sätter igång så fort det finns en ny regering. Då kommer vi att uppvakta näringsministern med namnunderskrifterna vi har samlat in och kräva att man gör en ny utredning av minerallagen, säger VetoNu:s ordförande Anita Ullmann som äger ett torp i Andrarum.
De första markägarna har redan fått arbetsplanen för provborrningarna. Sandra Lindström och hennes man Oskar i Spjutstorp fick nyligen beskedet att arbetet startar så snart frosten har kommit och marken har blivit hård nog för att klara tunga maskiner.
Läs också: Markägare körs över i jakten på mineraler
Vill inte ha en gruva
– Bolaget vill göra arbetet nu i vinter eftersom det blir mindre skador på fälten om marken är frusen, berättar Sandra Lindström.
– Jag har väl inte så mycket emot att de provborrar, men jag är rädd för att de hittar vanadin och jag vill absolut inte ha en gruva på vår mark.
Borrhålen blir enligt bolaget Scandinavium 7,5 centimeter breda och 50-75 meter djupa. I arbetsplanen lovar bolaget största möjliga försiktighet. Spillvatten från borrningarna tas om hand i ett slutet system och borrhålen fylls igen med betonitlera.
– Men vad händer om de hittar tillräckligt stora mängder vanadin för att det ska löna sig att bryta. Det handlar om stora arealer med 50-100 meter djupa dagbrott. Man behöver bryta väldigt mycket skiffer för att få fram det låghaltiga vanadinet, säger Göran Gustafson i VetoNu.
Metallen finns i alunskiffer som det finns gott om på Österlen och i fjällkedjan, men det förekommer också på Öland, i Närke och i Väster- och Östergötland. Problemet är att alunskiffer även innehåller uran och tungmetaller som zink och bly. Medlemmarna i VetoNu och de boende i Oviksbygden fruktar att det kan läcka ut i grundvattnet.
Läcka påverkar ned till Bottenhavet
– Om förorenat vatten skulle läcka ut i Storsjön påverkar det hela vattensystemet ned till Bottenhavet. Det här måste stoppas. Vi har den mest tandlösa minerallagstiftning man kan tänka sig och vi kräver att den ändras och att det införs ett förbud mot gruvbrytning i alunskiffer, säger vänsterpartisten Elin Hoffner som är aktiv i Oviksbygden mot brytning.
Även VetoNu:s primära mål är att få till stånd en ändring av vad de anser är en alldeles för generös och otidsenlig lag om gruvdrift.
– Om inte minerallagen ändras kommer samma sak att upprepas gång på gång. För tio år sedan var det Shell som ville provborra. När vi lyckades stoppa det var det många som jublade, men jag sa ”vänta och se, om inte lagen ändras kommer ett nytt bolag att komma om tio år." Det är precis vad som har skett, säger Carl Piper.
I Skåne är det inte bara jordbruksmark som hotas. Även 500 hektar av Verkeåns naturreservat ligger inom de 22 000 hektar som det brittiska bolaget fått tillstånd att provborra i.
Moder Christa från Mariavall
– Och i en tid som denna ska man inte förstöra värdefull åkermark, säger moder Christa som från klostret Mariavall leder motståndet mot planerna på gruvdrift.
Scandivanadiums vd, David Minchin, har i intervjuer garanterat att bolaget ska ta största möjliga miljöhänsyn.
– Att vi undersöker ett område betyder inte att vi vill bryta vanadin just där, utan målet är att så snabbt som möjligt avgränsa oss till betydligt färre och mindre områden, säger han.
Det lugnar inte markägarna på Österlen.
”En kall hand över området”
– Även om de inte skulle hitta tillräckligt stora mängder för att det skulle vara lönsamt med gruvbrytning i dag kan läget förändras om några år, om världsmarknadspriset på vanadin går upp. Det är som att lägga en kall hand över hela området så att vi inte vet vad som kommer att hända med vår mark, säger Göran Gustafson.
Det här är vanadin
Vanadin är ett sällsynt, mjukt, metalliskt grundämne med atomnummer 23 i det periodiska systemet. Den används främst i hårda legeringar, till exempel tillsammans med krom, som ofta används i verktyg.
Det senaste året har priset på Vanadin ökat kraftig på grund av ökad efterfrågan. Orsaken är bland annat att det beskrivs som den energimetall som har de största framtidsutsikterna.
Vanadin har särskilt goda egenskaper vid lagring av el, till skillnad från till exempel litiumjonbatterier som förlorar sin laddningsförmåga efter en viss tid, kan vanadin redox-batterier laddas i det oändliga och behåller sin laddning längre.
Källa: Elbilsnytt.se, Wikipedia, m fl.
