
Heiko De Kort
Ålder: 26 år.
Bor: I Laxå i Örebro län.
Gör: Är montör och distributionselektriker och numera arbetsledare på entreprenadföretaget One Nordic.
Familj: Flickvän.
Drömmer om: Att snart få börja bygga ett eget hus på landet i fina Tiveden söder om Laxå, vi är i starten.
På fotot här nedan ser man hur Heiko De Korts kollega Victor Bleckberg lyfter upp en grov, snötäckt trädstam som Heiko nyss sågat av. Under den löper en elledning som har tyngts ned av nedfallna träd i en av de mest stormdrabbade skogarna i Bollnästrakten.

De två är kollegor på One Nordic, som servar elbolaget Ellevio. Båda ryckte in för att röja i skogarna i södra Norrland kring jul och nyår – under mycket svåra förhållanden.
Stor förödelse
Stormen Johannes hade dragit in med orkanstyrka i byarna och fällt stora mängder skog. Det hade i sin tur slagit sönder delar av elnätet och över 40 000 hushåll i Gävleborgs och Dalarnas län blev strömlösa.
– Jag har aldrig sett en sådan förödelse i skogen. Träd låg i ett virrvarr, ofta i stora högar med flera trädstammar över varandra. På många ställen var det för farligt att gå in med motorsåg och röja, för träden kan ligga så i spänn att de kommer som en katapult när man sågar loss dem, säger Heiko.
– Där fick vi vänta in maskiner som lyfte upp träden. Säkerheten för oss anställda är första prioritet, fortsätter han.
Riskfyllt arbete
Heiko och hans kollegor hade bara hunnit röja en bråkdel när snöovädret Anna drog in över samma område. Det gjorde arbetet ännu svårare och mer riskfyllt med djup snö och sträng kyla.
– Nu doldes de stormfällda träden under ett tjockt lager snö, upp till en meter på sina håll. Man kunde bara ana var träden låg, där det stack upp kvistar eller syntes kullar under snön, berättar Heiko.

Han och de andra jobbade i 16-timmarspass, även i mörker ute i skogarna. Det var fysiskt tungt, dessutom fick de pulsa i djup snö. Heiko kände av ansträngningen i sina ben i veckor efteråt.
Det var också mentalt krävande med tanke på riskerna. Förutom att själva träden utgör en risk krävs extremt noggrann planering inför att hantera neddragna högspänningsledningar och även vanliga elledningar.
– Vi försöker ha bara ett arbetslag per ledning så att man vet när arbetet är avslutat och först då kan strömmen slås på igen. Det är väldigt strikta säkerhetsåtgärder och arbetsledningen har full koll på var alla befinner sig, berättar han.
Tvekade aldrig

Hans arbetslag hann röja bort minst 250–300 nedfallna träd under de intensiva arbetsdagarna.
26-årige Heiko tvekade inte när hans chef ringde på annandagen med frågan om han kunde rycka in och jobba med röjningen. Inte ens när han fick se vidden av förödelsen på plats i Hälsingland .
– Nej, det gör att man nästan blir ännu mer taggad. Vid en sådan här storstörning som vi kallar det, vet man att många människor sitter utan ström och vill hjälpa till, säger Heiko.
Vissa byar och hus fick vänta upp till två veckor och på sina håll var människor både frustrerade och förtvivlade. Det var svårt för röjarna att förklara att de måste prioritera högspänningsledningarna och ibland låta enstaka hushåll vänta. Men till slut fick alla drabbade områden tillbaka elen.
– Det är en fantastisk känsla när man ser att det börjar lysa i husen igen i en by där strömmen varit borta länge, säger Heiko.
Stor efterfrågan på distributionselektriker
En distributionselektriker jobbar med att bygga och underhålla elnätet, samt ledningar, ställverk och nätstationer.
Utbildningen sker ofta via el- och energiprogrammet på gymnasiet eller yrkeshögskola.
Jobbutsikterna är goda, då efterfrågan på distributionselektriker är stor. Det gäller även relaterade yrken som linjemontörer, kabelmontörer och driftmontörer.
Arbetsgivare är elkraftföretag eller entreprenadföretag som jobbar på uppdrag av elkraftföretag.
Läs också: Skador för miljarder efter stormen Johannes




