Begreppet "grit" har myntats av Angela Duckworth, en amerikansk psykolog. Hon talar om graden av uthållighet, att kunna hålla fast vid mål som är långsiktiga, samt att ha självdisciplin, att trots motgångar sträva vidare. Hon menar också att detta är viktigt för exempelvis skolresultat.
Läs också: Våga visa ditt stöd: 9 viktiga frågor och svar om att stötta i sorg
Förutspår avklarade gymnasiestudier
Grit kan bidra till att förutspå hur stor andel ungdomar som läser klart gymnasiet, samt i viss mån graden av framgång vid universitetsstudier. Det säger Torkel Klingberg, forskare i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, till Forskning.se.
Allt fler forskare börjar i likhet med honom intressera sig för vad som påverkar inlärningen och skolresultaten hos elever.
Traditionellt har intresset rört intelligens och motivation, när det gäller exemelvis förbättringar av minnesförmåga eller logiskt tänkande i olika situationer.
– Men i den senaste studien hade vi förutom mått på inre motivation och intelligens även mått på grit. Då såg vi att det var grit som förklarade elevernas förbättringar och inte de andra variablerna, säger Torkel Klingberg till Forskning.se.
Läs också: Magnetterapi - så anses det fungera
Ingen exakt översättning
Någon exakt svensk översättning av ordet grit finns inte. Men det handlar om gott gry. beslutsamhet och driv. Kämparandan hos elever kan utvecklas genom rätt uppmuntran, men också genom att man lär förstå att inlärning är jobbigt - och att den ger resultat. Därför anser Torkel Klingberg att man borde uppmuntra grit mer på olika sätt i skolan.
Läs också: Ny skola inför krav på skoluniform
Lära till andra
Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, säger att framför allt fyra faktorer skapar motivation hos elever. Elever som ska lära ut till andra satsar mer än om man bara ska lära sig för sig själv. Elever som har kontroll vågar söka utmaningar och göra egna val. Lagom svåra uppgifter, som varken är för enkla eller för svåra, är motiverande. Slutligen är det avgörande i vilken grad man löser uppgifter ihop med andra.
Det här har anammats i skolan men lite för naivt, uppger Agneta Gulz, till Forskning.se.
Digitala lärospel kan vara roliga, men leder inte säkert till lärande. Istället borde man enligt Gulz arbeta även utifrån att lärande kan ge tillfredsställelse utan alltid vara roligt.
– Det ligger i utvecklingens och utbildningens natur att det också är arbetsamt och tråkigt, säger Agneta Gulz, till Forskning.se.
Läs också: De ser till att barnen äter bättre - nu får de pris
