Två gårdar ingår i forskningsprojektet, en i Sverige och en i Nederländerna. Båda har 200 kor som går i lösdrift inomhus under vinterhalvåret, där korna har stor frihet att själva välja var de går och med vilka andra kor.
Med hjälp av ny teknik, som mätinstrument som sitter på kornas halsband och på annan utrustning i stallet, kan man i detalj kan följa hur de rör sig, äter och mjölkar med mera. Den statistiken samlas nu in och bearbetas i forskningsprojektet som leds av Lars Rönnegård, professor i statistik vid Högskolan Dalarna. Han är också forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. I projektet deltar flera andra forskare från olika universitet och forskningsinstitut.
Läs också:
Du vet att du älskar kossor när ...
Djurens välmående viktigt
Grundtanken är att djurhållningen, i det här fallet kornas välmående, kan komma att få stor betydelse för framtidens jordbruk. Att även de sociala relationerna spelar stor roll för kornas hälsa och att det därför är viktigt att veta vilka förhållanden som är mest gynnsamma.
– Vi har länge vetat att kor är väldigt sociala och flockdjur, nu får vi nya kunskaper både om deras nätverk och hur det fungerar i lösdriftstallar, säger Lars Rönnegård.
I studien har tre tydliga mönster visat sig. Det första är att de erfarna korna, som har fött flest kalva, har högst status. De får därför välja de bästa liggplatserna, dem som är närmast maten och mjölkrobotorna.
Det andra är att kalvar som har växt upp tillsammans fortsätter att vilja gå tillsammans inne i lösdriftsstallet som vuxna. Och den tredje upptäckten förvånade forskarna lite.
– Ja, det visar sig att kor och deras vuxna kalvar vill gå tillsammans. Det även om de skildes åt redan första dagen och sedan levt åtskilda tills de kom till lösdriftsstallet. Vi vet inte riktigt hur de kan ändå känna igen varandra, men det var ett mönster vi såg, säger Lars Rönnegård.
Användbar kunskap för mjölkbonden
Det är kunskaper som kan underlätta och förbättra djurhållningen på en mjölkgård med lösdrift. Att korna blir tillfreds och lugna när de går med andra kor som de trivs med. Det kan vara särskilt viktigt för kor som fått sin första kalv och är nya i stallet, vilket kan vara en stressande tid för dem.
Ett lyckat socialt samspel i kobesättningen leder till mindre stress vilket i sin tur tros leda till friskare kor och en bättre mjölkproduktion.
– Ja, det är praktisk användbar kunskap som mjölkbonden kan tänka på för att undvika att skilja på kor som gillar att vara tillsammans, säger Lars Rönnegård.
Forskargruppen har också tittat på hur kornas kontakter med varandra kan påverka smittspridning.
– Vi har följt bakteriestammar med hjälp av DNA-teknik i en av ladugårdarna, för att se hur bakterierna sprids beroende på vilka kontakter korna har. Målet är att kunna ge praktiska råd till mjölkbönderna för att minimera användandet av antibiotika, säger Lars Rönnegård.
