Fruntimmersveckan – allt du behöver veta

Fruntimmersveckan är ett begrepp som följt med oss i många år. Den inleds den 18 juli och först ut är – Fredrik.

Startade på medeltiden

Redan på medeltiden började fruntimmersveckan firas i Sverige och Finland. Då handlade det om att fira de fyra helgonen sankta Margareta av Antiochia (20 juli), sankta Praxedis (21 juli), sankta Maria Magdalena (22 juli) och sankta Christina av Bolsena (24 juli). Genom åren har sedan en del namn kommit till och bytts ut.

Förlorade mot Ryssland

1809 förlorade Sverige Finska kriget mot Ryssland och förlorade Finland. Därefter har fruntimmersveckan utvecklats olika i de båda länderna.

Finland har sju kvinnor

Att Fredrik finns med under fruntimmersveckan har att göra med att Finland har sju kvinnliga namnsdagar i rad, och därför ville man fylla ut till en hel vecka även i Sverige. Samma dag som Fredrik har namnsdag i Sverige är det Riikka som har namnsdag i Finland.

Finns olika tolkningar

I Sverige finns två olika tolkningar, för vissa är fruntimmersveckan endast sex dagar lång och för andra räknas Fredrik in för att få en full vecka. Att byta ut Fredrik mot ett kvinnonamn och ge honom namnsdag en annan dag på året lär aldrig ha varit aktuellt.

Regnar ofta

Redan i den gamla Bondepraktikan slogs det fast att fruntimmersveckan innebär en hel del regn. I genomsnitt var tionde år regnar det alla dagar. Det normala är att det regnar tre eller fyra dagar under veckan. Kanske kan det tända ett hopp för alla som längtar efter regn.

Regnfritt fyra gånger

Sedan 1900 har det bara varit helt regnfritt fyra gånger under veckan, och det var 1901, 1947, 1955 och 1959 och 1994. Är du nyfiken på hur det sett ut de senaste åren, finns statistiken på SMHI:s Fruntimmersvecka-artikel.