På Tomtaklintskolan i Trosa är det full fart inför gymnasievalet. Mia Sundvall, 44 år, är studie- och yrkesvägledare sedan 17 år. Hon arbetar både här och på Hedenbyskolan i Vagnhärad, och på väg genom korridorerna stannar hon gång på gång för att byta några ord med elever.
– Titta in till mig efter lunch, säger hon till en tjej.
Under höstterminen har hon träffat eleverna i nian flera gånger, men fortfarande kan det behövas en och annan snabbträff. Mellan den 1 och 15 februari ska niondeklassarna skicka in sina val till gymnasieskolan.
Vi sätter oss på Mia Sundvalls minimala expedition, där en av väggarna är täckt av rosa pappershänder med text på.
Är eleverna nervösa nu när det bara är två veckor kvar tills de ska välja?
– Inte så mycket nu när vi har haft flera samtal. Det är väl några få som försöker flyga under radarn och en del nojjar litet för om poängen ska räcka. Jag tycker annars att eleverna är väldigt kloka. De resonerar. De lyssnar på andra. Jag ger dem inte råd egentligen. De ska genom samtal komma fram till det bästa valet själva. Men en del vill förstås ha råd av typen ”gör det”.
Och föräldrarna, är de oroliga?
– Nej, det är väl bara föräldrar till barn som riskerar att inte bli behöriga att söka. Men det har vi redan planerat för. Det finns så kallade introduktionsprogram för dem att gå.
Hur kan föräldrarna stödja sina tonåringar i gymnasievalet?
– Jag brukar säga till föräldrarna att de ska visa intresse för barnens val. De känner dem ju bättre än vad jag som SYV gör. Jag uppmuntrar också föräldrarna att prata om sin egen resa, det är ett sätt att visa intresse. Det är faktiskt rätt få elever som vet vad föräldrarna har för studiebakgrund.
– Det kan vara viktigt att prata om sin egen utbildning, så att barnen ser att man kan välja ”fel”. Och föräldrarna kan gärna avdramatisera. Det här är inte ett livsavgörande val. Hur många vuxna arbetar med det som de en gång valde?
Mia Sundvall skrattar till:
– Själv valde jag fel. Jag skulle bli kallskänka och jobba i Norge, hade jag tänkt. Jag gick hela kockprogrammet, men arbetade inte som kock. Jag utbildade mig i stället till barnskötare och kompletterade sedan till högskolan och gick SYV-utbildning, som jag därefter byggt på med personaladministration.
Ska man som förälder vara passiv eller aktiv?
– Var intresserad, ta gärna upp valet då och då. Gör det naturligt när ni äter middag till exempel. Jag säger också till eleverna att de ska lyssna på föräldrarna, för de känner ju sina barn väl.
– Det finns också andra vuxna som barnen kan ha stort förtroende för, till exempel en moster eller en idrottsledare. Ge gärna ditt barn rådet att prata med dom också.
Tycker du att föräldrar generellt lägger sig i för mycket eller för litet?
– Alla föräldrar kommer inte på föräldramötena, så det är svårt att säga generellt. Men annars tycker jag att föräldrarna lägger sig i och är intresserade. De ska knappast vara mindre intresserade.
Ska man tänka smart eller med hjärtat när man väljer?
– Motivationen, om man kallar det hjärtat, betyder väldigt mycket. Det kan bli svårare med motivationen om man bara väljer brett. Att välja som kompisen är heller inte alltid det bästa. Man ska också tänka på att det alltid finns individuella val och fördjupningar, där eleven kan välja till något eller några ämnen den är särskilt intresserad av.
– Det är också viktigt att tänka tanken att man kanske inte kommer in på sitt förstaval, och att även andra- och tredjevalet känns okej.
Om tonåringen tvekar mellan två vettiga och åtråvärda val?
– Det är omvalsperiod i april och många gymnasier har öppet hus även i mars, så det finns chans att tänka ett tag till. Men bäst är att se det som ett enda val och vara klar redan i första valet nu i februari. Processen måste ta slut någon gång.
– Om det är fortsatt riktigt svårt att välja så kan eleven göra gamla hederliga plus- och minuslistor, det brukar ge minst lika tydligt resultat som alla fräsiga datatester. Man kan också låta göra en kompis göra ett intressetest åt en. Såna tester finns bland annat på gymnasieguiden.se och på arbetsformedlingen.se.
Om tonåringen säger att han eller hon verkligen inte har en aning?
– Då ska inte föräldrarna lösa problemet, de känner inte till alla alternativ. Det är jag som yrkesvägledare som ska ställa frågor, och eleverna vet ofta en del ändå om vad som finns och om vad de kan tänka sig.
– Vi kan också köra ett intressetest, om de verkligen inte har en aning, eller läsa frågorna på de rosa händerna här på väggen tillsammans.
Apropå det du sa om att valet inte är livsavgörande, hur viktigt är det egentligen?
– För eleverna är det väldigt viktigt just nu. Men kanske inte för resten av livet. Det finns ju alternativa möjligheter att välja senare, till exempel folkhögskolor, och att man kan läsa upp yrkesprogram till att ge högskolebehörighet.
– Att välja program med högskolebehörighet är att skjuta yrkesvalet tre år framåt. Yrkesprogram leder däremot ofta direkt till jobb, och en del vill inte plugga en dag längre, de vet att de till exempel vill bli målare och så blir de målare.
Sök i rätt tid – håll reda på datumen
Ansökningsperioden till gymnasiet skiljer sig något för olika regioner och län. Studie- och yrkesvägledaren (SYV) i din grundskola ger information om vilka datum som gäller din tonåring.
I till exempel Örebro län är ansökningsperioden 11 januari-15 februari och i Västerbottens län 12 januari-11 februari. Göteborgsregionen, med 13 kommuner, öppnade sin webbsida för ansökning redan i december och stänger den 5 februari. Eleverna i Trosa väljer via Nyköpings kommuns gymnasiewebb mellan den 1 och 15 februari.
Det finns alltså inga gemensamma datum för hela Sverige, men i huvudsak ser gången ut så här:
- Senast i mitten av februari ska valet göras på den webbsida som studie- och yrkesvägledaren i elevens grundskola informerar om.
- I april meddelas preliminär antagning och efter det öppnas webbsidan för omval. Eventuellt omval ska vara vanligen vara klart senast i slutet av maj.
- Slutlig antagning meddelas kring månadsskiftet juni-juli.
Här är alla valen
6 högskoleförberedande program
- Ekonomiprogrammet
- Estetiska programmet
- Humanistiska programmet
- Naturvetenskapsprogrammet
- Samhällsvetenskapsprogrammet
- Teknikprogrammet
12 yrkesprogram
- Barn- och fritidsprogrammet
- Bygg- och anläggningsprogrammet
- El- och energiprogrammet
- Fordons- och transportprogrammet
- Handels- och administrationsprogrammet
- Hantverksprogrammet
- Hotell- och turismprogrammet
- Industritekniska programmet
- Naturbruksprogrammet
- Restaurang- och livsmedelsprogrammet
- VVS- och fastighetsprogrammet
- Vård- och omsorgsprogrammet
- (med tillval under studietiden kan dessa ge grundläggande högskolebehörighet)
5 introduktionsprogram (för den som ännu inte uppnått behörighet att söka till gymnasiet)
- Preparandutbildning
- Programinriktat individuellt val
- Yrkesintroduktion
- Individuellt alternativ
- Språkintroduktion
(se www.skolverket.se för mer info)
