Bengt och Jane väckte liv i den gamla snickerifabriken

Varje gång Bengt och Jane Nordrup åkte förbi den gamla snickerifabriken i Skebokvarn i Södermanland kastade de trånande blickar.

– Vi tänkte att den aldrig skulle bli till salu, säger Bengt.

Paret bor i närbelägna Sparreholm och drev tidigare en färgbutik i Flen, vilket gjorde att de passerade det gamla snickeriet nästan varje dag. Det gav dem gott om tid att fantisera om vad de skulle kunna göra med byggnaden, med sitt tidstypiska tegeltak och faluröda trälängor.

Så en dag för åtta år sedan fick de veta att ägaren, som hade använt fastigheten som garage för en stor bilsamling, hade gått bort. Jane och Bengt gav ett bud och skrev ett brev till arvtagaren i vilket de redogjorde för sina planer på att renovera det gamla snickeriet och öppna en byggnadsvårdsbutik. Kort därefter var det bara att kavla upp ärmarna och börja renovera.

– Byggnaden var fallfärdig, den höll på att ramla ner i ån på baksidan. De flesta tyckte att det bara var att riva, säger Bengt som är utbildad målare.

Färgsättning

Han driver sedan många år en egen målerifirma och har lång erfarenhet av äldre tekniker som ådring och marmorering, men också fönsterrenovering och annan typ av byggnadsvård. Jane jobbade tidigare som frisör med färg som specialitet. Hon drev en egen salong i en före detta livsmedelsbutik i Sparreholm när Bengt föreslog att de skulle öppna en färgbutik i en del av lokalen.

– Steget från att färga hår till att ta hand om kunder som vill ha hjälp med färgsättning på huset var inte så långt, säger Jane. 

– Jag har ganska bra blick för vad folk tycker om för färger.

Så småningom flyttade de färgbutiken till Flen men närde en dröm om att utöka verksamheten.

– Vi har alltid varit intresserade av byggnadsvård och kände att vi ville visa mer av vad vi kan. Därför kändes det här stället klockrent, säger Jane.

Vill bevara

Efter köpet följde två år av intensivt renoveringsarbete med mottot ”less is more” och en ambition att bevara så mycket som möjligt. Jane och Bengt lyckades bland annat återbruka det gamla, fuktskadade trägolvet.

– Det hade regnat in och det var en sjö på golvet, säger Jane. 

– Men vi lät det torka upp och lade golvet bara ett par dagar innan vi skulle öppna. Vi formsågade plankorna för att lappa ihop det, men insåg att det inte skulle räcka. Som tur var kom en granne med ett trägolv som de skulle kasta, vilket gjorde att vi kunde pussla ihop golven och öppna butiken i sista minuten, fortsätter hon.

Paret tar oss med på en rundvisning i butiken, som rymmer allsköns färger, tapeter och pryttlar för hemmafixare, men också delikatesser från lokala mathantverkare, inredningsprylar och linnekläder. 

Stort utbud

I en gammal apotekardisk finns gångjärn, krokar och fönsterlås och i ett hörn längst in har Jane en liten frisörsalong i retrostil. 

En trappa upp väntar loppis, ett galleri för lokala konstnärer och flera väggar som har tapetserats av deltagare på de byggnadsvårdskurser som paret har hållit sedan starten. Bland kurserna finns till exempel fönsterrenovering, linoljefärgsmålning och pappspänning vilket är en gammal tapetseringsteknik som ofta användes i torp. 

– Bengt sitter inne med fantastiskt mycket kunskap och vi tycker att det är viktigt att föra vidare den, säger Jane.

För att få fler att intressera sig för byggnadskultur arrangerade paret också en byggnadsvårdshelg i våras, som en utveckling av Fönsterrenoveringens dag, som firas den 30 maj varje år. Då gästades butiken av experter på exempelvis snickeri, murning, lagning av tegel och fönsterrenovering.

– Det är fantastiskt att kunna ta vara på gamla, skruttiga fönster och göra dem fina med lite kärlek, säger Jane, samtidigt som hon tar oss med till den tredje våningen som paret inte har hunnit renovera än.

Intensiv renovering

Här väntar högar av masonitskivor, svajigt golv och snickeriets uråldriga svarv – men också fönster åt alla håll.

– Det här skulle kunna bli en fantastisk ateljé eller lokal för konstnärskurser, säger Jane och konstaterar i nästa stund att hon och maken inte längre har tid och ork att förverkliga alla sina idéer.

– När jag tittar i backspegeln kan jag tänka att herregud vad galna vi var som drog i gång det här. Vi är två galna entreprenörer som bara försöker se möjligheterna. Men vi kommer inte att orka hur länge som helst så om det finns några som vill ta över det här så småningom får de gärna höra av sig.

En av alla idéer som paret Nordrup har hunnit förverkliga är bistron i den röda tegelbyggnaden intill. Allt började med att Bengt höll på med drickamålning, en gammal teknik som går ut på att exempelvis filmjölk, svagdricka eller porter används som bindemedel. 

Egen restaurang

Bengt lekte med tanken på att tillverka sin egen porter och började göra egen öl med malt från närbelägna Warbro kvarn.

– Idén var att starta ett bryggeri och sälja ölen på bolaget, men för att få göra det krävs att man har en godkänd livsmedelsanläggning. Efter att ha byggt en i det gamla pannrummet insåg vi att det bara saknades en bardisk och en toalett för att kunna öppna en restaurang. Så då gjorde vi det, säger han.

Samtidigt utvecklades bryggeriverksamheten och numera finns 21 olika öl och tre cider i sortimentet. Etiketterna är gjorda av en lokal konstnär och flaskorna är återbrukade.

– Det är det mest hållbara sättet att göra öl på, säger Bengt. Lokala råvaror kan alla få tag på men jag ville ta det ett steg längre.