Amnesty kräver utredning av kåtabränningen

Den 11 april eldade Kronofogden upp Anita Gimvalls samiska kåta i naturreservatet Stenträsket i Storuman.

Det väckte starka känslor bland både samer och andra.

Otäcka associationer

Nu reagerar även människorättsorganisationen Amnesty på kåtabränningen.

Så här skriver man på sin hemsida: (obs: extern länk)

När polis och kronofogde drog ut en protesterande Anita Gimvall ur hennes kåta i Stenträsket i södra Sápmi förra veckan för att sedan bränna den till marken gav detta många av oss otäcka associationer.

Det var omöjligt att inte påminnas om de historiska övergrepp och kränkningar som statsmakten utsatt samerna för i alla tider.

Tar inte ställning i sakfrågan

Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor vid Amnesty, betonar att organisationen inte tar ställning i sakfrågan.

Myndigheterna klassar kåtan som ett svartbygge, uppfört i modern tid.

Läs också: Efter tre års kamp – nu får Joakim ta bort sin mur

På samisk mark

Anita och flera andra menar att det stått liknande samiska strukturer där sedan 1800-talet, långt innan det blev ett naturreservat.

– Det som oroar oss, att myndigheter går in och bränner samiska byggnader på traditionell samisk mark, säger Johanna Westeson till Sameradion och SVT Sápmi (obs: extern länk).

Oberoende utredning

Därför vill Amnesty nu att en oberoende utredning tillsätts som klargör ifall tillräcklig hänsyn tagits till urfolksrätten från myndigheternas sida.

Läs också: Katarina Östholm: "En brinnande kåta är farligare än en sprucken akademi"