Det är SVT som har granskat utvecklingen av statliga tjänster mellan åren 2004 och 2024. Resultatet visar att det under de 20 åren har tillkommit 75 000 nya jobb på statliga myndigheter och förvaltningar.
Nästan alla, nära 60 000 jobb, hamnade i större städer samt residensstäder där länsstyrelserna har sina huvudkontor. Landets 55 landsbygdskommuner blev däremot av med nära 1 700 statliga tjänster under samma period.
– Det handlar om ekonomi. Det är mer ekonomiskt hållbart att centralisera än att ha flera filialer, därför läggs lokala kontor ned och det koncentreras i regionala centran istället, säger Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi på Umeå universitet, till SVT.
Del av lösningen
Han tror att det vore positivt om staten gjorde tvärtom och utlokaliserade fler statliga myndigheter till landsbygden. Att det kunde vara en del av lösningen på problem som utflyttning och en åldrande befolkning.
– Utredningar, bland annat från Riksrevisionen, visar tydliga positiva effekter när man utlokaliserar statliga jobb till glesbygdsregioner. Dels blir det en inflyttning, ökar sannolikheten att välutbildade stannar kvar och ett större behov av lokala tjänster vilket gör att det lokala näringslivet stimuleras. Effekterna blir bättre ju längre från Stockholm utlokaliseringen sker, säger han till SVT.
