Fem byar med en unik midsommarstång!

Björklöv och vilda blommor är det som de flesta klär midsommarstången med. Men på de här fem orterna är det extra allt, med silkespapper, girlander, glänsande klot och mängder av blommor och blad.

Och vissa börjar förberedelserna långt före midsommar då deras midsommarstänger är som konstverk som kräver många arbetstimmar för att färdigställa.

Laila Axelsson på Ramnäs-Virsbo hembygdsförening i Surahammars kommun, som klär den praktfulla midsommarstången i Seglingsberg, berättar hur de börjar redan på våren genom att klippa remsor av glanspapper i olika färger som klistras fast på stålbollar, som blir till äggen, samt på en stålcirkel som ska bli en sol. Under midsommarveckan plockar man lingonris i skogen som binds ihop till flera meter långa längder som viras runt stången, även liljekonvaljblad, lönn- och ekkvistar. 

Till sist smyckas bågen högst upp, där det längst ut hänger ett pappersklätt ägg på vardera sidan. Över äggen sitter trädockor i röda klänningar med spetssjalar på huvudena.

Även i sörmländska Sorunda i Nynäshamns kommun börjar man tidigt, redan i januari, med att samla in vass som ska bli till skira vasskronor, vilket är tradition i kustsocknarna runt Östersjön. Varje krona består av flera mindre kronor och varje liten krona utsmyckas med ett urblåst ägg, som symboliserar fruktsamhet. Dessutom ett stort papphjärtat i mitten prytt med över 100 färgglada pappersblommor.  

Stången kläs med kvistar från snöbärsbuskar i vilka mängder av liljekonvaljblad flätas in. Grenklykor av syren binds fast med gult och blått glanspapper.

– Förr fanns liknande midsommarstänger i varje by i Sorunda och på 1940-talet beslöt man att bevara traditionen och använde originalet som stod på Sjöbergs gård som förlaga, berättar Lena Kristiansson, ordförande i Sorunda Hemslöjdsvänner vilkas medlemmar gör det mesta av utsmyckningen av stången.

20 kransar och en tupp i toppen har den ståtliga midsommarstången i Herrljunga hembygdsförening, i kommunen med samma namn i Västergötland. 

Den började resas 1980 vid hembygdsparken vid Haraberget. Den är gjord efter en förlaga ur en gammal skrift från 1896, ”Svenskt Landmål”, där A. Kullander berättar om hur byborna på den tiden byggde stången. 

Ortsborna klär stången dagen före och reser den med störar på midsommarafton.

Midsommarstången vid Malmköpings hembygdsgård i Flens kommun, är ett riktigt konstverk, prydd med mängder av färgglada pappersblommor och girlander blandade med gröna blad och vilda blommor. Från vårdagjämningen och framåt träffas ett 15-tal ”majstångsmakare” för att tillverka allt pynt: Kransar av ekblad, repade liljekonvaljblad, silkespappersblommor, urblåsta ägg klädda med färggrant staniolpapper, girlanger av tyg och vassrör, vasskronor med mera. Första gången som stången restes var så sent som år 2000 men förlagan är en teckning från 1870 av Nils Månsson Mandelgren i Nykvarn.

Precis som i många byar i Dalarna låter man midsommarstången stå kvar hela året i Nusnäs i Mora kommun. När midsommar närmar sig tas den ner av byns jaktlag och rensas på det vissna från förra året. Ibland behöver den målas om för att tåla väder och vind.

Dagen före midsommarafton plockar byborna björkvistar och löv och binder den över 20 meter långa rankan, som bärs av barnen i byn fram till stången. Sedan lindas rankan runt stången och kransarna binds med sommarblommor.

Då Nusnäs är dalahästens födelseort är midsommarstången pyntad med två präktiga, målade dalahästar.