”Vitkålen är ett extra ben att stå på”

Frans Wallemyr och Caroline Leo har startat vitkålsodling på gården Källeberg, utanför Falköping i Västergötland som ett komplement till köttdjur och växtodling.

– Det är ett sätt att öka omsättningen i bolaget och diversifiera verksamheten. Det blir ett extra ben att stå på, säger Frans Wallemyr som räknar med att vitkålen omsätter ”ett par hundratusen kronor per hektar”.

Paret började med 3 hektar vitkål i fjol och har ökat odlingen till 5 hektar i år. I år odlas 11 sorters vitkål som sätts i tre omgångar. Förra året låg skörden på 160 ton, vilket var en hög skörd. När Land Lantbruk når honom återstår bara veckor av årets skörd.

– Det idealiska vore om vi kom upp till närmare 300 ton i år men jag tror inte att vi riktigt når dit, säger han.

Högt insektstryck

Orsaken är ett högt insektstryck i år men också att det periodvis varit för varmt under sommaren. Det är framför allt bladlöss som sätter sig på kålen och orsakar kvalitetsproblem när de gnager på ytterbladen.

– De förstör inte själva kålhuvudet men det ruttnar och blir dåligt. Sedan ligger insekterna kvar och det ser inte så roligt ut, säger Frans Wallemyr.

Det innebär mycket manuell putsning av grödan innan den kan levereras.

– Lusangreppen innebär otroligt mycket merarbete. Har du en lagerbyggnad kan du använda tryckluft för att putsa men vi kör allting ute på fältet och då är det med kniv man gör det, säger han.

Vissa kålsorter led också av värmen och stannade av i tillväxt. Kålen måste skördas enligt ett bestämt schema och några av de sorter som skördades tidigt nådde inte önskad vikt då de inte hunnit växa klart.

De tidiga sorterna går till Ica och konsumentmarknaden och de senare sorterna till livsmedelsindustrin som Dafgårds, som bland annat gör kåldolmar.

Stor efterfrågan på vitkål i början på säsongen

Skörden började den 1 juli och då är efterfrågan på vitkål stor. I slutskedet av säsongen är det gott om kål och inte lika högt tryck från marknaden.

– De odlare som har tidig sommarkål vill bli av med den nu och de som har sena sorter börjar komma igång och lagrar in kål. Det är inte samma ruljans så här års utan vi packar efter att ordrar kommer, säger Frans Wallemyr. 

I mars–april försås grödan i odlingsbrätten. Den drivs upp i ett växthus där Frans Wallemyr hyr in sig. Han ingår också i ett odlarlag som delar på en såmaskin för arbetet. Efter en månad i växthuset ställs plantorna utomhus i 1–2 veckor för att härdas och vänja sig vid klimatet.

– Sedan plantar vi dem. Det är ett halvmanuellt arbete. Vi har en planteringsmaskin men det sitter fem personer på den och sätter ner plantorna i koppar, säger Frans Wallemyr.

Till nästa säsong hoppas han ha ett eget växthus på plats.

– Jag har köpt ett växthus som jag har plockat ner och tagit hem. Det är på 300 kvadrat och räcker för plantor till 5 hektar vitkål. Förhoppningsvis hinner jag sätta upp det före nästa säsong, säger Frans Wallemyr.

Planen är att fortsätta expandera och det är inte bara vitkålen som ska öka. Det egna växthuset kommer att ge nya möjligheter. Vitkålen står i växthuset en månad om året vilket gör att det finns möjlighet att odla andra grödor under de resterande månaderna när växthuset står tomt.   

– Det kan bli andra kålsorter som spetskål som vi väljer att satsa på eller hallon till självplock. Inget beslut är taget utan vi rekar fortfarande vad vi kan göra mer. Men växthuset ger oss i alla fall en möjlighet att testa andra grejer, säger Frans Wallemyr.

Kunskap att ta till del av

Förutom ekonomin är ett av skälen till att Frans Wallemyr och Caroline Leo valde just vitkål som extra gröda är att det redan odlas mycket vitkål i trakten kring Falköping och det finns mycket kunskap att tillgå.

– Sedan fick jag chansen att komma med i producentorganisationen Mellansvenska odlare, Moek. Det är en stor fördel att sälja sina grönsaker via en stabil kanal i stället för att tvingas förhandla med grossister, säger Frans Wallemyr.