Backa gårds budskap till politiker: Möjliggör investeringar

På drygt ett år har Backa gård utanför Vallentuna besökts av en partiledare, flera kommun- och regionpolitiker, landsbygdsministern och EU-kommissionärerna med ansvar för jordbruk respektive miljö.

Kanske är närheten till Stockholm en förklaring. Eller att familjejordbruket står inför de klassiska utmaningar som många politiker intresserar sig för och försöker hitta lösningar på – generationsskifte, lönsamhet och livsmedelsberedskap.

Så resonerar Johan Lindgren och dottern Caroline vid köksbordet.

– Det finns gårdar som är modernare och mer välplanerade men den här visar väl verkligheten, säger Caroline Lindgren. Hon är ett av tre syskon som tillsammans med föräldrarna Johan och Karin är delaktiga i gårdens driftsbolag.

20 miljoner kronor för nytt stall

På Backa gård finns drygt 100 mjölkkor som mjölkas i två robotar i en 120 år gammal ladugård. Ska mjölkproduktionen fortsätta på sikt behövs ett nytt stall till en kostnad på cirka 20 miljoner kronor.

– Anledningen till att vi inte har byggt tidigare är att det inte har varit någon strålande lönsamhet. Rent ekonomiskt hade det varit bättre att sälja en så här Stockholmsnära gård och köpa en annan för pengarna, säger Johan Lindgren.

Men det är inget som lockar. Gården har funnits i släkten till och från sedan 1867 och köptes tillbaka senast 1992, samma år som tvillingarna Caroline och Anna föddes. Det är osäkert hur nästa generation ska ha råd att investera i gården.

– Varifrån ska du få 20 miljoner kronor att bygga en ny ladugård för? Det finns ju ingen som har de pengarna, säger Caroline Lindgren.

Investeringsstöden är en viktig del men begränsas av både stödnivån och takbeloppet. Som mest kan stödet bli ett par miljoner kronor. För att möta dagens höga investeringskostnader behövs fler lösningar, anser Caroline och Johan Lindgren. Initiativ från lantbruksnäringen, som Tillväxtbolaget, fyller en del av behovet. Men de vill också se statliga lånegarantier som gör det lättare och billigare att låna till lantbruksinvesteringar.

Frågan om statliga garantilån har drivits av LRF Ungdomen, men Caroline Lindgren tror inte på att låsa finansieringen till enbart unga eller nya lantbrukare.

– Risken är att man glömmer bort andra aktiva lantbrukare som har skjutit på investeringar under år av svag lönsamhet. Man måste vara rädd om varje lantbrukare. De växer inte på träd.

Få mjölkgårdar kvar

I Vallentuna kommun finns bara två mjölkgårdar kvar. I hela Sverige finns färre än 2 500. Och i stor utsträckning drivs de av lantbrukare i pensionsåldern. Många politiker som besöker Backa gård frågar också vad som krävs för att unga ska våga satsa på lantbruk.

– Det måste finnas möjlighet till avbytare och stöd för att man ska kunna ha familj och ett liv vid sidan av lantbruket utan att offra för mycket, säger Caroline Lindgren.

På köksbordet ligger kontrollen till babymonitorn. Dottern Eira, 5 månader, sover i huset intill. Anna Lindgren tittar snabbt in i köket med August, 10 månader, i famnen.

Tvillingsystrarna Caroline och Anna är båda heltidsanställda på Lantmännen som växtodlingssäljare respektive växtodlingsrådgivare och kan vara ”föräldralediga på riktigt”. Nu har de främst rådgivande roller på gården, bland annat via hjälp med EU-ansökningar och växtodlingsråd. För Karin Lindgren såg småbarnsåren annorlunda ut när hon kombinerade arbetet på gården med fyra små barn under 1980- och 1990-talen.

Avtryck hos Vänsterpartiet

Men hur mycket av samtalen om lantbrukets villkor fastnar hos politikerna?

I våras besöktes Backa gård av Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar genom LRF:s initiativ att bjuda ut partiledarna till svenska gårdar. Johan och Caroline bedömer Nooshi Dadgostars förkunskaper som små, men att hon ställde bra frågor och verkade ta till sig deras perspektiv. En månad senare stod hon i en SVT-debatt med en morot som illustration av hur konsumentpriset fördelas mellan lantbrukare och handel.

– Det ska vara billig mat, mindre gårdar och mer ekologiskt enligt partiet. Det går inte riktigt ihop. Någon skillnad i partipolitiken efter besöket syns väl inte, men vi kanske satte lite griller i huvudet på henne, säger Johan Lindgren.

Striden om att bevara Lantmännens spannmålssilo i Stockholms frihamn är ett annat exempel på politiskt påverkansarbete. Backa gård saknar lagringsmöjligheter och behöver leverera spannmål under skörd. Till frihamnen är det runt 45 kilometer. Läggs anläggningen ner är alternativet en dubbelt så lång och dyr transport till Hargshamn.

När planerna blev kända i januari 2025 drev Johan Lindgren och andra berörda lantbrukare frågan genom LRF. Beredskapsargumentet vägde tungt i kontakterna med Stockholms stad, länsstyrelsen och politiker i regionen. Det senaste beskedet är att spannmålsverksamheten kan fortsätta till slutet av 2028 med möjlighet till tre års förlängning.

Beredskap handlar dock om mer än spannmål i lager, betonar Caroline Lindgren.

– Många politiker blir förundrade över att vi inte har en svensk gödselproduktion, och ordet beredskap får tankarna att gå mer till en kärna i en silo än till insatserna som krävs för att få fram mjölet och limpan.

Många har också svårt att ta in helheten och hur sårbart matsystemet är enligt Johan Lindgren.

– Maten bara finns. Men det är inte alls säkert för all evighet.

Lite lantbruk i valrörelsen

Torkan 2018, pandemin och det fullskaliga kriget i Ukraina har visserligen väckt ett bredare intresse för lantbruket. Ändå upplever de att livsmedelsproduktionen knappt har märkts i årets valrörelse.

När mandatperioden summeras konstaterar de att Kristdemokraterna med landsbygdsminister Peter Kullgren har profilerat sig tydligare i landsbygdsfrågor och synts på många gårdsbesök.

– Intresset finns i alla fall. Sedan är frågan hur mycket man lyckas genomföra, säger Johan Lindgren.

Många utmaningar är också svåra för politiken att lösa. Runt Stockholm drivs markpriserna av köpare med en helt annan kassa än lantbrukare.

– Om en gård säljs här är det ingen bonde som köper den, säger Johan Lindgren.

En mindre gård i närheten köptes nyligen av Spotifys grundare. Andra köpare vill ha mark för jakt, något som riskerar att spä på problem med viltskador. Men att göra för stora ingrepp i marknaden är också riskabelt, tror de.

Det politiken kan och bör påverka är i stället förutsättningarna för att driva lantbruk. Efter valet vill de se mer än nya löften om minskad regelbörda. Kontrollavgifter och dokumentationskrav är exempel som skapar kostnader och merarbete.

– Alla politiker säger att man vill minska regelkrånglet men ingen har lyckats. Reglerna behöver inte nödvändigtvis bli färre, men rimligare, säger Caroline Lindgren.

Även skogspolitiken kommer de att följa. Utöver tydligare svar på artskydds- och ersättningsfrågor efterlyser Johan Lindgren en bredare diskussion om skogens klimatnytta. År 2024 var nettoupptaget i markanvändningssektorn större än Sveriges utsläpp av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket. Skogsmarken stod för det största upptaget.

– Varför pratas det inte mer om kolinlagring i den politiska debatten?