Kornkärnan är en hälsans tvåstegraket. Den har lågt glykemiskt index så att blodsockret hålls lågt när du just ätit. Andra steget är mer långtidsverkande.
–I vår studie såg vi en förbättrad blodsockerreglering i 11-14 timmar, säger Anne Nilsson, docent vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Unika fiber
Hemligheten är kornets unika fibersammansättning. Kornkärnan innehåller fiber i form av så kallad resistent stärkelse som är bunden inne i kärnans struktur samt i form av icke-stärkelse kostfiber.
Kostfiber kan inte brytas ner av enzymer till snabba sockerarter i magen. När fiber kommer ner i tarmen gynnar den tillväxten av den nyttiga tarmbakterien Prevotella copri. I studier har den visat sig ha potential att förbättra regleringen av blodsockerhalten. Dessutom ökar kostfiber i kornkärnorna mängden tarmhormoner, som är involverade i reglering av ämnesomsättning och aptit. Det gör att man känner sig mätt längre.
Malet blir sämre
–Det här betyder att kornkärnor i maten kan hjälpa till att förebygga typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdom, säger Anne Nilsson.
Tyvärr går det inte lika bra med kornmjöl. Mjölet har en del goda egenskaper, det också, men när kornets kärna mals försvinner stora delar av den struktur som gör att den resistenta stärkelsen kommer ner i tarmen utan att brytas ner på vägen. Det betyder att en stor del av kostfiberinnehållet försvinner.
Ju större desto bättre
Den som vill pröva kan välja helt korn eller klippt korn, korngryn kommer på tredje plats. Ju större bitar desto bättre.
Kornkärnorna kan bli ett alternativ till ris, det kan blandas i grytor och soppor eller blandas i brödet.
–Bröd blir faktiskt både saftigt och gott med kornkärnor i. Det beror på att det innehåller betaglukaner, fibrer som också finns i havre.
Läs också: Vårda dina bakterier - de håller dig frisk
Hopp om mer nytta
Anne Nilsson och hennes kollegor har ännu bara undersökt en del av de kostfibrernas effekter. Kanske är det här bara början på kornkärnans karriär som hälsomat.
–Tarmhormoner styr aptiten och blodsockret men hjälper också till att täta tarmslemhinnan så att inga gifter läcker ut därifrån till övriga kroppen. Det ger lägre inflammationsgrad och är säkert värt att undersöka mer eftersom man vet att en förhöjd låggradig men kronisk inflammation ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Läs också: Så äter du för en bra tarmflora - tips!
