Hundar sätts in mot lövplattmasken i Skåne

Hundar vill gärna arbeta och lösa uppgifter. I Skåne har några särskilt tränade sökhundar nu fått ett nytt uppdrag: att hjälpa länsstyrelsen hitta den invasiva lövplattmasken (Obama nungara).

Hundar har tidigare använts för att söka efter bland annat mördarsniglar så när lövplattmasken började dyka upp i Skåne väcktes idén att använda samma arbetssätt här.

– Det visade sig ganska snabbt att hundarna kunde lära sig doften och var hyfsat pricksäkra med att markera. Vi använder dem mest sommartid för att söka av större, öppna ytor, säger Cajza Eriksson vid Länsstyrelsen i Skåne.

Hundarna markerar både i marken och på växter, vilket gör det lättare att hitta de svårupptäckta maskarna. Samtidigt är arbetet inte helt enkelt – lövplattmaskarna är små och rörliga och kan vara svåra att få tag i.

– De kan ju ha flyttat på sig eller så får vi inte tag i dem. De är bara några millimeter när de kläcks, säger Cajza Eriksson.

De individer som ändå hittas avlivas, används i träning av fler hundar eller tas tillvara inom forskning.

Södra Sverige hårt drabbat

Skåne är ett av de län där invasiva arter fått särskilt starkt fäste. Närheten till kontinenten, importhandeln och det milda klimatet gör att många arter lätt kan etablera sig. Dessutom är länet tätbefolkat, med mycket jordbruksmark och många privata trädgårdar där arterna kan spridas vidare.

– Här i Skåne får vi in nya arter varje år. Som lövplattmasken till exempel. Den gjorde att vi fick gå upp i stabsläge, säger Cajza Eriksson.

Av de omkring 450 arter som finns på SLU Artdatabankens risklista förekommer över 300 i Skåne. Lövplattmasken är en av de arter som prioriteras högt, eftersom den lever av daggmaskar – en viktig resurs för både jordbruk och naturliga ekosystem.

Dörrknackare

Arbetet med invasiva arter har också fått ökad uppmärksamhet nationellt. I april 2026 beslutade regeringen att ta fram en lista över de arter som bedöms utgöra störst risk. De flesta är vattenlevande, men gemensamt är att många ännu inte etablerat sig i Sverige.

Lina Tomasson, nationell samordnare för vattenlevande invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten, kallar dem för ”dörrknackare”.

– Det är arter som finns i våra grannländer och som vi har god vetenskaplig grund att tro skulle orsaka skada på ekosystemen här om de etablerar sig, säger hon. 

Framöver kan det bli aktuellt med förbud mot handel av vissa arter som utgör hög risk. Samtidigt ökar behovet av att hitta nya sätt att upptäcka arterna i tid.

I Skåne ser arbetet med sökhundar ut att fortsätta.

– Ja, framförallt nu när vi är i ett läge då vi testar och utvärdera olika metoder så är denna metod med hund ett sätt som vi kommer att jobba med på öppna markytor, avslutar Cajza Eriksson.