Nu är djurens svåraste tid – så kan du hjälpa dem genom vårvintern

• Lägg ut fallfrukt till rådjur

Harar, älgar och kronhjortar klarar sig oftast ganska bra även när snön ligger djup. De kan äta det som sticker upp ovanför snötäcket. Rådjur och dovhjortar är däremot sämre anpassade till bistrare vintrar som den vi haft i år.

Den sena vårvintern – mars och april – är en särskilt kritisk period. Även om dagarna blir mildare börjar djurens fettreserver från sommaren ta slut.

Här kan du göra en viktig insats. Har du ensilage över tar de tacksamt emot det. Välj gärna ensilage med hög fukthalt och mycket klöver – något som rådjuren uppskattar särskilt.

Ett lättanvänt alternativ är pellets i pelletsautomat. Havrekross och vetekross fungerar också bra, liksom kasserade äpplen och grönsaker från matbutiker. Undvik dock broccoli och kål.

Placera foderplatsen öppet så att viltet har god uppsikt runt omkring och kan upptäcka rovdjur i tid. Obs! Fråga alltid markägaren om lov innan du lägger ut foder. Det är markägaren som avgör om utfodring är tillåten.

• Hjälp småfåglar med rätt mat

Vårvintern är ett nålsöga för småfåglarna att ta sig igenom. Under mars och april förbrukas de sista fettreserverna samtidigt som nätterna fortfarande kan vara kalla och den naturliga födan – insekter och frön – ännu inte finns tillgänglig.

Därför tar de gärna emot lite hjälp.

Småfåglar uppskattar bland annat solrosfrön, hampfrön, osaltade jordnötter och talg. Mata gärna i rörmatare med sittpinnar och öppningar på sidan. Fåglarna bör inte kunna sitta i själva maten eftersom det ökar risken för sjukdomsspridning. Talgbollshållare fungerar också bra.

Ett enkelt och billigt sätt att göra fågelmat själv är att blanda havregryn med matolja. Rör om och låt grynen suga upp oljan och strö sedan ut på snön eller vid buskar och snår. Fåglarna gillar att äta på platser där de snabbt kan söka skydd. 

Lägg bara ut så mycket mat som går åt under dagen. Då minskar risken att möss och råttor hittar till matplatserna under natten.

Fasaner och rapphöns kan du mata med vete om du har tillgång till det. Lägg gärna fodret på en plats där det finns småsten eller grus i närheten. De behöver småsten i magen för att kunna mala ner frön och spannmål.

• Hjälp fisken under isen

Den här vintern har isen varit tjock på många insjöar runt om i landet. Samtidigt har vattenståndet i Östersjön varit mycket lågt. För sjöar som har kontakt med havet har det inneburit extra lite vatten.

På flera håll har fisken därför drabbats av syrebrist – eller till och med frusit fast i isen.

Om isen fortfarande bär kan du hjälpa till genom att borra hål i grunda sjöar med en isborr. Ju fler hål desto bättre syretillförsel får vattnet den sista tiden innan isen försvinner.

Under vintern växer fiskar i regel inte alls utan lever på sparlåga tills värmen kommer tillbaka.

Gamla julgranar kan också komma till nytta. De fungerar utmärkt som risvasar. Organisationen Sportfiskarna har i flera år samlat in julgranar efter helgerna och använt dem till just detta – med goda resultat för både karpfiskar och abborrar.

En risvase sänks ner på lämpligt djup i sjön och ger skydd åt fisken. Samtidigt skapas ett litet ekosystem där vattenlevande småkryp kan leva, och grenarna ger fiskarna en plats att fästa sin rom på.

Det behöver inte vara granar – en risvase kan lika gärna göras av buntade grenar eller småträd från andra trädslag. Märk ut platsen med en boj och prata alltid med vatten- eller markägare innan du sätter igång.