Hårisen är förtrollande vacker. Ur en gren eller stock utan bark växer de allra tunnaste, vita strån av skör is. De skimrande stråna är tunna som människohår och kan bli ända upp till 20 centimeter långa.
Hårisens magiska utseende har gett den det fantasieggande smeknamnet vätteskägg. Om du vill se vättens skägg är det dags att gå ut och spana när temperaturen ligger under nollan utan att snön hunnit lägga.
Titta i marker där det finns murken ved, det är där den bildas. Isen pressas ut genom porerna i en murken träbit men för att det ska hända behövs mer än bara fukt, kyla och ved.
Första gången hårisen dök upp i vetenskaplig litteratur var när den tyske meteorologen Alfred Wegner skrev om den år 1918.
Svampen är nyckeln
Wegners teori var att hårisen också behövde en svamp till hjälp för att bildas. Exidiopis effusa är en svamp som helst lever på ädellövträd som ek och bok, mer sällan på björk och hägg. Den kan också hittas på grenar av sälg och finns i stort sett hela landet.
_367542ffea.jpg)
Teorin bevisades 2015 när en studie gjordes på ämnet. Det visade sig att svampen Exidiopsis effusa var nyckeln. Den krävs för att hårisen ska bildas och behålla sin form när den tränger fram ur virket.
I studien visade det sig att grenar som tidigare producerat håris förlorade den förmågan om de värmebehandlades så att svampen dog. Utan svampen frös fukten i stället till en isig bark på träytan.
Forskarnas teori är att något ämne från svampen hindrar isen från att växa till och smälta på vanligt sätt men precis hur det går till och vilket ämne det handlar om är fortfarande ett mysterium.
Källa: SMHI.
