Guldbaggar och ekoxar i all ära – ingen annan skalbagge är så omtyckt som nyckelpigan. Dess trevliga utseende har inspirerat till en mångfald av bilder, leksaker och barnkläder på tema nyckelpiga. Men nyckelpigans form och färg har förstås inte utvecklats för att göra människor vänligt stämda, det verkliga syftet är att hålla fåglar på avstånd.
– Nyckelpigor signalerar att de smakar beskt och är oätliga. Men de är inte giftiga, och de är helt ofarliga för människor även om de kan bitas någon enstaka gång, berättar Thomas Strid, som är naturvårdsbiolog och redaktör för den behändiga guiden Nyckelpigor i Sverige.
Färgerna är en varning
De starkt röda och gula färgerna i kombination med svarta prickar fungerar som en varningssignal. Fåglar har bra färgseende och är dessutom läraktiga. När de smakat på ett par beska nyckelpigor lär de sig att låta bli dem.
Men det fungerar inte på alla. Svalor och tornseglare flyger med öppna näbbar och sväljer allt som hamnar i gapet, även nyckelpigor.
Nyckelpigor är själva rovdjur, både som vuxna och som unga larver. Under sin uppväxt genomgår en nyckelpiga fyra larvstadier. Hungrigast är ”tonåringarna”, det vill säga larver i det sista stadiet.
Men nyckelpigors favoritbyte, bladlöss, kan faktiskt försvara sig. De kan sparka bakut och kicka iväg nyckelpigor som inte är tillräckligt stadiga.
Bladlössen försvaras också av myror. Myrorna håller bladlöss som en sorts husdjur för att kunna mjölka dem på en sockerhaltig lösning som de utsöndrar från bakkroppen. De vuxna nyckelpigornas blanka rustning skyddar dem bra. Myrorna försöker därför gripa tag i antenner och ben för att vända dem på rygg och få in ett bett i känsligare delar.
För de yngsta larverna, barnungar i sitt första larvstadium, är de större bladlössen och de som vaktas av myror säkert inga lätta offer. Då är det frestande att bygga upp krafterna genom att mumsa i sig ett yngre nyckelpigesyskon eller ett ägg.
Äter många bladlöss
Det antas att en nyckelpiga under sin livstid kan sätta i sig 2 500 bladlöss. Både bönder och trädgårdsodlare ser nyckelpigorna som allierade i kampen mot bladlöss och sköldlöss som konkurrerar om skörden och saboterar rosorna. Det man inte tänker på lika ofta är att nyckelpigor även sätter i sig stora mängder barrlöss och gör stor nytta för skogsägare.
– Olika nyckelpigor är specialiserade på olika sorters löss och det finns många fler arter än man kanske tror, säger Thomas.
Många olika arter av nyckelpigor
I Sverige finns närmare 70 olika arter av nyckelpigor, varav många är klassiskt röda med svarta prickar. De olika arterna skiljs lättast på att de har olika antal prickar.
Andra är istället gula med svarta prickar eller så är de omvänt svarta med röda eller gula prickar. Vissa arter finns även i en mängd olika färgvarianter. Ungefär hälften av nyckelpigorna hör till den färgstarka kategorin, övriga är mer kamouflagefärgade och ofta mycket små. För det mesta kan man ändå se att det är en nyckelpiga på den runda och välvda formen.
Thomas råd till den som är nyfiken på nyckelpigor är att bara sätta i gång och börja se sig omkring med nyckelpigeblick.
– För det mesta så brukar man kunna hitta åtminstone 5–10 olika nyckelpigor bara i sin trädgård, säger han.
Thomas rekommenderar också två bra och kanske lite oväntade platser för att leta nyckelpigor: husväggar och havsstränder.
– Det lönar sig ofta att titta på väggar, särskilt vita. Jag har en bekant som hittat sexton nyckelpigearter på fasaden till huset där han bor i Uppsala
De vanligaste och mest välbekanta arterna är sjuprickig och tvåprickig nyckelpiga. Men på senare tid har de börjat få konkurrens av den stiliga men oroande harlekinpigan. Den härstammar från östra Asien men har planterats in i många länder för att bekämpa bladlöss. Sedan har de etablerat sig i det vilda på många håll i världen. I Sverige påträffades den första gången 2007.
– Det har gått snabbt. Efter att jag för första gången såg den på Naturhistoriska riksmuseets fasad i Stockholm så dröjde det bara några månader innan jag hittade den i min trädgård i sörmländska Grödinge, och i dag finns den i så gott som hela landet, säger Thomas.
Harlekinpigan är stor, glupsk och vinner ofta över andra nyckelpigor om det uppstår konkurrens. Om den kommer att bli ett hot mot andra nyckelpigearter återstår att se.
– Harlekinpigan är redan en av de vanligaste nyckelpigorna och definitivt här för att stanna. Det är inget att göra åt, att försöka döda dem är meningslöst. Det är bara att hoppas på att de andra arterna ska klara konkurrensen, säger Thomas.
