Djur & natur

Lista: Kan du väderspråket?

Järnnätter, markfrost och dagsmeja. När meteorologerna slänger sig med sitt väderspråk är det inte alltid lätt att hänga med. Här är en hel lista med udda vädertermer – passa på att testa dina kunskaper!

27 mars 2019 kl. 09:00

Svart paraply i kraftigt regn och grön bakgrund.
”Risk för regn” eller ”chans till sol”? Det är viktigt hur man använder väderorden. Foto: Istock

En väderrapport kan innehålla en mängd olika termer och uttryck som inte alltid är lätta för gemene man att greppa.

– Utmaningen är att översätta facktermer och uttryck så att allmänheten ska förstå. Men om vi förenklar för mycket är det risk att det försvinner viktiga saker. Vi måste hitta balansen för att få fram budskapet, säger Charlotta Eriksson, meteorolog på SMHI.

”Chans till regn”

Meteorologernas användning av uttrycken ”risk för regn” och ”chans till sol” kan vara lite ”udda”. För vissa är regn positivt, för andra är det negativt – både ”risk” och ”chans” bär på betydelser som styr tolkningen.

– Då borde man definitivt undvika att säga ”risk för regn”, om det är en period med längre torka. Då är det snarare ”chans till regn”. Om det är risk eller chans kan bero på vad vi har haft för klimat tidigare. Från början har uttrycken nog att göra med att vi befinner oss på de breddgraderna där vi har ostadigt väder, säger Charlotta Eriksson.

Ett förenklat väderspråk

Numera ses ofta meteorologerna i tv-kanalernas sändningar spekulera kring chans till grillväder och kvaliteten på snön i skidbackar. Något som kan få väderspråket att förenklas och personifieras.

– I grunden ska vi alltid vara neutrala i vårt väderspråk och inte uttrycka värderingar när vi pratar om vädret. Det kan handla om språkbrister, att man inte hittar ord. Alternativet till ”risk för” skulle ju till exempel kunna vara ”sannolikhet för”.

Kan du vädertermerna?

  • Solskur betyder…

En regnskur samtidigt som solen lyser. Kanske ser man en regnbåge.

  • Dagsmeja betyder…

Dagsmeja innebär att solstrålning smälter snö och is, företrädesvis under senvintern och våren, även om lufttemperaturen ligger under fryspunkten.

  • Värmebölja betyder…

Värmebölja är om det har varit 25 grader varmt eller mer under minst fem dagar i sträck. För fjällen och norra Lappland är kraven lite lägre – där kallas det för värmebölja även om temperaturen inte varje dag nått riktigt ända upp till 25 grader.

  • Tropisk natt betyder…

Minst 20 grader varmt under hela natten.

  • Järnnätter betyder…

De enstaka frostnätter som kan förekomma ända in på försommaren och som därför är extra farliga eftersom växtsäsongen har börjat. Den kritiska perioden infaller vid olika tidpunkt i skilda delar av landet, tidigare i söder och senare i norr.

  • Skyfall betyder…

Mycket kraftig regnskur som ger minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut.

  • Underkylt regn betyder…

Regndroppar som håller en temperatur under noll grader. Dropparna fryser omedelbart när de träffar mark, hus, ledningar och föremål. Ger mycket svår halka och inträffar ibland när det slår om till mildare väder efter en lång kall period.'

  • Snödrev betyder…

Snön ”lossnar” från marken och driver med vinden. Högt snödrev når högre än 2 meter och orsakar således nedsatt sikt i ögonhöjd. Lågt snödrev når inte högre än 2 meter.

  • Blötsnö betyder…

Snöfall när temperaturen är kring noll grader. Snön lägger sig tungt på hustak, träd och ledningar.

  • Snöblask betyder…

Mer vattnigt än blötsnö, blir som snösörja på marken och smälter oftast bort snabbt.

  • Markfrost betyder…

Minusgrader på marken. Kan användas året runt vid barmark.

  • Töväder betyder…

Plusgrader efter en kall period. Snön töar, isen smälter, annat fruset tinar upp.

  • Gråväder betyder…

Mulet och ofta fuktigt och disigt. Vanligt väder på hösten och vintern i södra Sverige.

Källa: SMHI

Järnnätter, markfrost och dagsmeja – kan du väderspråket?