De bäddar in marken i mjuk grönska, smyckar trädens grenar och ger stenarna liv och mönster. I den fuktiga höstluften kommer såväl mossornas gröna nyanser som lavarnas brokigare färgpalett till sin rätt.
Inte släkt med varandra
Vi är på besök i Tångbergets naturreservat utanför Gävle tillsammans med Mirja Hagström, biogeovetare och naturguide.
– Trots att vi ofta blandar ihop dem är mossor och lavar inte alls släkt med varandra. Mossorna hör till de gröna växterna medan lavarna är dubbelorganismer som byggs upp av svampar och innehåller alger eller cyanobakterier, berättar Mirja.
Men visst har de en del gemensamt. De är små, saknar riktiga rötter och växer på liknande ställen. Däremot växer mossor överlag fuktigare än lavar. På avstånd ser de kanske anonymt gröna ut men på nära håll ser man att de har olika form och att grönt kommer i många nyanser, ibland med inslag av rött, guld och vitt.
På jakt efter hus-, kam- och kvastmossa
Mirja är på jakt efter väggmossa, husmossa, kammossa och kvastmossa. De hör till våra vanligaste skogsmossor och är lätta att lära sig att känna igen.
– Väggmossan har röd stam och ljusa toppar. Den har troligen fått sitt namn av att den har använts som isolering i husväggar, berättar hon.
Hon beskriver också de andra mossorna hon tittar efter. Husmossan växer i våningar som blir synliga när man drar upp ett skott från tuvan. Kammossa har platta fjäderlika skott som är iögonfallande redan på håll. Kvastmossor är ett släkte som har skott med böjda toppar, så att de ser ut som minikvastar.
Läs också: Ljuvliga bilder på boskapshundarna, Inge och Kristin som vaktar dygnet runt
För att hitta vitmossa får vi leta i våtare områden. Vitmossorna är ett stort släkte som växer i fuktiga sänkor, bildar myrarnas gungflyn och bygger upp torven i mossar.
På nakna berg efter vulkanutbrott
Uppe på den torrare hällmarken får mossorna ge plats för lavar. I naturen har de en viktig roll eftersom de är först på plats för att kolonisera nakna berg och stenar efter vulkanutbrott eller när glaciärer drar sig tillbaka.
Först ut är skorplavarna som växer tätt mot underlaget. En av de lättaste att känna igen är den gulgröna kartlaven. Mirja visar hur den växer på de runda klapperstenar som ligger mellan tuvorna av renlav som täcker marken mellan tallarna.
– Deras uppspruckna mönster gör att de påminner om kartor, särskilt när de har fått bre ut sig ett tag. De växer otroligt långsamt, bara 0,25-0,6 millimeter per år, och kan bli mer än 1 000 år gamla. Det gör att man kan använda dem till att mäta glaciärers avsmältning.
Kan färga garn
Mirja letar vidare bland stenarna efter en annan intressant lav, färglaven. Namnet till trots är den är anonymt grå. Däremot kan den användas till att färga garn. Enligt äldre litteratur kan den ge ett trettiotal olika nyanser.
– Färglav är praktiskt lätt att lossa från underlaget. Men ska man samla in den för att färga med är det viktigt att tänka på var och hur man plockar så att man inte kalavverkar en sten eller klippa, då tar det väldigt lång tid innan den kommer tillbaks, säger Mirja.
Inte vitmossa
Renlavar är en grupp som många känner igen. Förutom grå och gulgrön renlav ingår fönsterlav i släktet. Den växer i dekorativa ”bullar” och är populär i adventsstakar.
Trots att den är välbekant kallas den ofta felaktigt för vitmossa. Det fick Mirja att för några år sedan göra en, mycket underhållande, Youtube-film om hur man skiljer på dem.
– Det är ju så fel! Förutom att de inte alls är släkt liknar vitmossor och fönsterlav inte varandra ett dugg, säger hon.
Om man vill plocka fönsterlav ska man precis som med färglaven vara försiktig och inte ta så mycket på varje ställe – och i naturreservat får man förstås inte plocka dem alls.
– Tänk också på att de kan återanvändas om man är rädd om dem. Ett bra sätt är att låta dem ligga kvar i adventsstaken och ställa undan den på en torr plats. När det är dags att adventspynta igen kan man spreja vatten på fönsterlaven så att den återfuktas, både för brandrisken och för att den inte ska smula sönder, säger Mirja.
Mossors sexliv behöver vatten
- Drygt 1 000 arter av mossa i Sverige.
- Tillhör de gröna växterna som har klorofyll och kan binda solenergi. De är 300 miljoner år äldre än blomväxterna, saknar riktiga rötter och det inre transportsystem som kärlväxter har.
- Växlar mellan två generationer. Den gröna generationen har enkel kromosomuppsättning och fortplantar sig sexuellt. För att klara det är de beroende av vatten så att spermatozoiderna kan simma till det honliga könsorganet.
- Generationen med dubbel kromosomuppsättning växer på den gröna mossan. Den består av ett skaft och en sporkapsel.
