Djur & natur

Jordbruksverkets förslag om nya regler för hobbydjur upprör

– Det är katastrof. Förslaget borde gå direkt i papperskorgen, säger Jirka Bärnlund Fors, ordförande i Svenska Lanthönsklubben.

Han ser Jordbruksverkets förslag som ett dråpslag mot såväl bevarandet av lantbruksdjur som mot folks möjlighet till självförsörjning.

18 mars 2025 kl. 10:45

Öländsk dvärghöna i hönshus.
Öländsk dvärghöna är en lantras som drabbas om Jordbruksverkets nya regler för att hålla höns går igenom.Foto: Jirka Bärnlund Fors

I förra veckan presenterades Jordbruksverkets förslag till nya regler för hur djur som hålls som hobby ska ha det. Berörda har bara fram till den 9 april på sig för att lämna in sina synpunkter till verket.

Reglerna gäller allt från reptiler och smågnagare till kaniner och hobbyflockar av höns, gäss och ankor. Reglerna är betydligt vassare än tidigare och djurägare över hela landet samlar nu namn i protestlistor mot vad de anser vara orimliga krav.

– Skulle det här gå igenom är det direkt försvårande för vårt arbete med att bevara lantraserna. Många som redan arbetar med det skulle tvingas sluta och det blir svårt för dem som vill ansluta, säger Jirka Bärnlund Fors.

Ett exempel är mängden utrymme som de nya reglerna kräver. Lanthönsklubbens egna rekommendationer om hönsens utrymme anger två större hönor per kvadratmeter, tre om de är dvärghöns.

– Vi är också flexibla och inser att man kan behöva ha mindre stall långt norrut för att hönsen ska kunna hålla värmen på vintern, säger Jirka Bärnlund Fors.

Tappar förtroendet

Öländsk dvärghöna med fyra kycklingar vid matskål på gräsmatta.
Öländska dvärghöns på frigång ute, något som inte räknas med i det nya regelförslaget.Foto: TT

Det nya förslaget från Jordbruksverket anger att varje mellanstor höna ska ha 0,6 kvadratmeter. Det innebär att 10 medelstora hönor måste ha ett 6 kvadratmeter stort, isolerat hönshus. Dessutom måste samma grupp hönor ha en utegård på 25 kvadratmeter även om de kan gå fritt ute.

– Samtidigt får industrin ha 9,5 hönor per kvadratmeter utan möjlighet till utevistelse. Går det här igenom tappar jag allt förtroende för Jordbruksverket, säger Jirka Bärnlund Fors.

Även utfodringen regleras på ett sätt som han tycker visar att de som satt ihop reglerna inte har kontakt med den verklighet de ska reglera.

– Hönsen ska ha ständig tillgång till foder. Våra lantraser är inte gjorda för det. Att bevara lantraser betyder att vi måste se till att de behåller nedärvda egenskaper som att de är resurssnåla och köldtåliga. Med fritt foder blir de feta och dör och vi får problem med råttor.

Kanin mot en häst

Jirka Bärnlund Fors påpekar att hans arbete med lanthönsen inte skulle drabbas hårdast. Han tar några exempel.

– De som har kaniner kan inte ens ha dem i en box godkänd för en häst och en ölandsgås kräver större yta inomhus är en diko med kalv.

I botten för hans oro och förfäran över förslaget ligger också tanken på att möjligheten till matberedskap och självförsörjning minskar.

– Det finns väl inte bättre beredskap än att ha höns som ger ägg, lite kött och tar hand om matrester. Det här kan bli sista spiken i kistan för folk som vill ha en hushållsflock av höns, gäss eller kaniner.

Exempel på djur som berörs av Jordbruksverkets förslag:

Marklevande fåglar, till exempel tamhöns, vaktlar, påfåglar och tamankor fåglar andra än marklevande, till exempel papegojor och finkar.

Brevduvor.

Tamillrar.

Kaniner.

Gnagare.

Ormar och ödlor.

Sköldpaddor.

Groddjur.

Benfiskar.

Minigrisar.

Ändringarna gäller inte hundar, katter, hästar, åsnor och korsningar mellan hästar och åsnor, nötkreatur, får, getter, grisar andra än minigrisar, dovhjortar, kronhjortar, mufflon, vildsvin, korsningar mellan tamsvin och vildsvin eller inhemska höns- och andfåglar som hålls i utsättningssyfte.