Höskallran luras på fler vis än ett. Blommorna ser ut som små, blundande undulater men ljudet forna tiders bönder lyssnade efter var inget pip. När höskallrans frökapslar mognat rasslade de i vinden och det ljudet signalerade förr att det var dags att gå ut med lien.
Sedan har vi den gröna färgen. Trots att höskallran har klorofyll och kan göra sig egen energi av solljuset snor den ogenerat av grannarna.
Fäster vid rötterna
Den är en halvparasit som fäster sig vid grässorters rötter och tar energi så att plantorna omkring dem tappar kraft.
Förr sades den ha en förkärlek till råg. Det är en av orsakerna till att höskallran inte längre är så vanlig som den var förr. Den rensades också ur skörden eftersom fröna smakade illa och innehöll giftet rhinantin som kan skada betande djur.
I dag är höskallrorna vanligast förekommande i syd- och mellansverige.
Läs också: Därför heter flyghavre flyghavre
