Antalet lösta jaktkort har, med några få undantag, generellt sett minskat varje år under den senaste tioårsperioden 2014–2025. År 2014/15 löstes 287 641 jaktkort i Sverige, att jämföra med det senaste året 2024/25 då antalet var 260 047. Den lägsta siffran på tio år.
Under coronaåren 2019/20 ökade antalet tillfälligt, men från 2023 och framåt har minskningen tagit extra fart. Att antalet aktiva jägare sjunker kan ge effekt på till exempel viltskador inom skogsbruket och eftersök av trafikskadat vilt.
– Jägare spelar en viktig roll i viltförvaltningen och viltförvaltningen har en viktig funktion i samhället. Att allt färre löser jaktkort i Sverige skulle kunna få negativa följder, som fler viltolyckor på vägarna och större skador på jord- och skogsbruk. Dessutom bidrar avgiften för jaktkortet till att utveckla viltförvaltning och jakt, pengar som nu minskar, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten.
Naturvårdsverket, som ansvarar för frågor som rör jakt och viltförvaltning, kommer ta initiativ till att bjuda in jägarnas intresseorganisationer till dialog under hösten för att lyfta frågan.
– Vi vill tillsammans med jägarna analysera utvecklingen och de effekter som förändringen kan komma att medföra framöver. Dessutom vill vi undersöka om vi kan se några bakomliggande orsaker till att färre löser jaktkort, avslutar Mona HansErs.
Pengar som går tillbaka
Alla som jagar i Sverige måste lösa jaktkort varje år (jaktåret sträcker sig från 1 juli till 30 juni). Avgiften, som tillkom 1938, går till den statliga viltvårdsfonden – som bland annat finansierar viltvårds- och informationsinsatser.
Källa: Naturvårdsverket
Läs också: Fler älgar i de svenska skogarna
