Tiotusentals matintresserade svenskar har under det senaste året anslutit sig till gräsrotsrörelsen Reko. Plötsligt blev det enklare och roligare att handla sina råvaror lokalt, alltfler lärde känna sin bonde. Det var i västgötska Grästorp som den första Reko-ringen startade efter finsk förebild under hösten 2016.
Den lika enkla som geniala idén är att lokala bönder och deras kunder möts i slutna Facebook-grupper. Som Reko-medlem tar du del av varje gårds produktionsberättelse och deras aktuella sortiment - sedan är det bara att beställa. En gång i veckan träffas bönderna och deras kunder på en lättillgänglig plats, ofta en parkeringsplats, där varorna lämnas över.
Spreds snabbt
I våras spreds det här konceptet som en löpeld, alltfler ringar startade och medvetna konsumenter strömmade till. Flest och störst Reko-ringar finns det fortfarande i Västsverige.
Hemligheten bakom Rekos framgångssaga verkar framförallt vara personligt engagemang.
Många, både bönder och konsumenter, berättar att det är direktkontakten och frånvaron av krångliga system som gör att människor älskar Reko. Det finns både styrka och glädje i det faktum att ingen central organisation står bakom, alla ringarna är självstyrande och har skapat sina egna riktlinjer. Administratörerna som sköter ringarna arbetar helt ideellt. Några av dem har fått fina miljöpriser och mycket uppmärksamhet för sitt arbete – men någon lön får de inte.
Reagerade med förvåning
Därför var vi många som reagerade med förvåning när Jordbruksverket i oktober meddelade att de hade upphandlat en ”nationell stödfunktion”, kallad Reko-bas, för Reko-ringar i Sverige. Först var förvirringen stor. Vart ska detta leda? Vad vill de? Ska de ta över Reko?
Det visade sig vara Hushållningssällskapet som fått uppdraget att under en tvåårsperiod agera stöd åt befintliga och kommande Reko-ringar – till en kostnad av max 2,5 miljoner. Enligt den ansvariga personen på Jordbruksverket handlar det endast om en informationsinsats, man kommer inte att starta eller driva några ringar. Trots detta står det i uppdragets beskrivning att utföraren ska ”etablera Reko-ringar över hela Sverige med säte i samtliga svenska landskap”.
Frågor till Jordbruksverket
De av Rekos eldsjälar som känner sig överkörda har dock flera rättmätiga frågor:
• Om Jordbruksverket vill stötta Reko, varför då inte bara ge pengarna till de personer som redan gör jobbet?
• Varför kontaktades inte ringarnas administratörer med information om att en upphandling låg ute? En logisk tanke hade varit att ge uppdraget till någon av dem som varit med och byggt upp Reko i Sverige.
• Vilken typ av information kommer man att tillhandahålla för de 2,5 miljonerna ?
• Vad händer med arbetsglädjen i ringarna när staten väljer att avlöna några andra (läs tjänstemän och konsulter) än dem som idag sköter arbetet?
För det kan väl inte vara så illa att Jordbruksverket vill ha en del av den goodwill som denna fria och folkliga rörelse har skapat?
Marina Eriksson
Redaktör, tidningen Småbrukaren
Vad tycker du? Skriv en debattartikel i Land. Så här gör du
