Så fixar du en gäddfabrik

Fiskeribiologen Tobias Fränstam tittar belåtet ut över vattenytan. För fyra år sedan letade han och en kamrat i organisationen Sportfiskarna efter ställen att anlägga gäddfabriker på. Alltså rofyllda våtmarker med grunt vatten dit gäddor kan söka sig och lägga sin rom.

Tobias Fränström visar upp en myllrande våtmark.Foto: Håkan Steen

Den gången råkade Tobias hamna här vid före detta Kyrksjön i Grödinge i Södermanland. ”Före detta” står för att Kyrksjön slutade vara sjö när den började dikas ut på 1800-talet. Man ville ha mark för odling och bete.

Läs också: Fem tips för att fånga vårgäddan

Idag står markägaren Jan Wijkmark bredvid Tobias och ser lika nöjd ut.

– Min morfarsfar var den som gjorde den sista sjösänkningen. Och jag har tänkt så länge att jag skulle försöka få tillbaka vattenspegeln igen. Mormor och jag försökte förut, men det var svårt att få tillstånd.

De skrattar när de tänker på när de stötte ihop för fyra år sedan.

– Jag trodde att de var fågelskådare, men de sa att de skådade gäddor, säger Jan.

Då syntes inga gäddor, men i den gamla sjön som blivit en igenväxt våtmark såg de potential för en bra gäddfabrik. Och Jan Wijkmark var omedelbart med på noterna.

– Egentligen är detta inget high-tech. I princip är det bara att dämma upp och fixa grunt vatten dit fisken kan gå upp och leka, säger Tobias.

Bara en månad gammal och ser redan ut som en riktig gädda. Foto: Micael Söderman.Foto: Håkan Steen

Sportfiskarna, Botkyrka kommun, Jan Wijkmark och ytterligare en berörd markägare bildade en grupp. Medel till arbetet med restaurering av våtmarken beviljades från landsbygdsprogrammet och så var alltihop igång.

– Jag vet att även två ornitologer på kommunen drömt i 15 år om att kunna höja de biologiska värdena här. Det var en dröm för mig också, men jag har inte haft pengarna, säger Jan.

Förra året var våtmarksanläggandet klart. Grävarbete och annat praktiskt gjordes av entreprenörer som Sportfiskarna anlitar. En fördämningsvall håller nu kvar vattnet och ett omlöp, en liten bäck som leder förbi vallen, är byggt för att fisk ska kunna vandra upp från skärgårdsviken nedströms. Vattennivån i våtmarken regleras med en så kallad munk, ett stort upprättstående rör med regleringsanordning inne i dammvallen.

– Jag är jättenöjd, det har kommit jättemycket fågel redan. Jag är i och för sig inte fågelskådare, men det är kul att se att det lever. Det är en bra miljö för änder och vadare, och jag har sett både fiskgjuse och havsörn här. Trana har börjat häcka här också, säger Jan Wijkmark.

Just när han säger det sänker sig en havsörn ner mot vattenytan och försvinner bakom ett vassbestånd. Vad siktade den på? En and? En gädda? Både Tobias och Jan tror absolut att gäddor kommer upp och leker redan nu, alltså första året efter restaureringen.

– Jag har faktiskt sett en gädda, säger Jan.

Vad kan man då vänta sig framöver? Faktiskt finns ett slags facit en bit nedströms den lilla ån som rinner genom före detta Kyrksjön. Vi åker ned till Snäckstaviks våtmark som Sportfiskarna anlade 2010 några hundra meter upp från skärgårdsviken Kaggfjärden.

– Första året efter restaureringen hade vi väl 20 gäddor här och lekte. Nu är det säkert ett par hundra, säger Tobias.

Han sätter på sig ett par vadarbyxor, plaskar ut från vallen och vittjar fiskfällan som varit i över natten. Vi räknar till sju sprattlande gäddor i ryssjan och Tobias misstänker att ”ett par hundra” nog är lågt räknat. Innan han släpper dem fria konstaterar han att några är bukiga honor, som ännu inte lekt.

– Gäddor går tillbaka till samma vatten där de fötts och jag är helt säker på att de här är födda här. Projektet börjar helt enkelt svara ordentligt.

Han berättar att när han började på Sportfiskarna 2009 hade han inte en aning om hur en gäddfabrik skulle anläggas.

– Ingen hade gjort sånt här och vi fick chansa på hur vallar och omlöp skulle byggas. Nu kan vi allt, från finansiering till konstruktion.

Sportfiskarna har märkt att många markägare är intresserade av att återskapa våtmarker, men att krångel med tillstånd och behov av specialistkunskap vid genomförandet får dem att tveka. Därför erbjuder sig Sportfiskarna att ta hand om hela processen. Idag bedömer Tobias att det finns omkring 25 gäddfabriker i Sverige, varav Sportfiskarna har varit med om att anlägga 15.

– Fast det handlar inte bara om att få mer gäddlek. Det kommer också fler fåglar, groddjur, sländor och andra fiskar. Hela den biologiska mångfalden ökar. Det är egentligen ingen skillnad på fiskevård och naturvård, säger Tobias.

Samtidigt fungerar våtmarker som naturens egna reningsverk där näringsämnen tas bort ur vattnet och övergödning motverkas.

Att tänka på om du vill anlägga våtmark

Om den är mindre än 5 hektar behöver du bara göra en anmälan till Länsstyrelsen, som sedan gör en utredning och beslutar om eventuella försiktighetsåtgärder.

Om den är större än 5 hektar krävs tillstånd från Mark- och miljödomstolen och då ska först samråd ske med Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen kan också ta fram en projektplan tillsammans med dig och avgöra hur mycket ersättning du kan få. Bland annat finns möjlighet till bidrag från Landsbygdsprogrammet och LONA (lokala naturvårdssatsningen).

Svensk våtmarksfond är ett samarbete mellan Svenska Jägareförbundet, LRF, Sveriges ornitologiska förening och WWF. Våtmarksfondens bidrag (oftast upp till 200 000 kr) är ofta viktiga i inledningen av ett projekt.