När bensinbolaget Preem lanserar en ny korv med bara 50 procent kötthalt och kallar den för klimatsmart, blir det väldigt tydligt hur skevt vi har hamnat i klimatdebatten.
Trots att cirka 75 procent av de globala växthusgaserna kommer från fossila bränslen är det tydligen kötthalten i korven som är vårt stora framtidsproblem, inte det faktum att bolaget säljer bensin och diesel.
Ropar på köttskatter
Det finns starka skäl att kritisera utvecklingen av en allt mer industriell djurhållning. Den orsakar stort lidande för djuren, en rad miljöproblem, konkurrerar med schyst djurhållning och levererar mycket sällan någon köttkvalitet att tala om.
Den ger oss egentligen bara en sak – billigt protein. Det är då lätt att ropa på köttskatter, men det är fel sätt att angripa problemet. Det är istället användningen av fossila bränslen i olika former, inte minst konstgödseln, som måste minska radikalt.
Det är trots allt billig olja, i kombination med en allt mer avreglerad marknad för vår mat, som gör det möjligt att transportera livsmedel och insatsmedel i form av foder, gödselmedel, utsäde, och så vidare över hela världen. Att kraftigt höja skatten på olja skulle förändra förutsättningarna radikalt.
Läs även: Lantbruket är en del av klimatlösningen
Handlar om systemskifte
Det här är givetvis en betydligt svårare ekvation än en köttskatt, eftersom det i grunden handlar om ett systemskifte.
Jordbruket måste försöka återskapa det kretslopp som bland annat oljan har bidragit till att bryta. Inte minst handlar det om att återigen ge djuren deras viktiga roll i jordbrukets ekosystem, för utan deras hjälp blir det omöjligt att åstadkomma ett hållbart jordbruk.
Detta är som sagt komplicerat och kommer påverka allt från handelspolitik till våra dagliga liv. Och det kommer att kräva att vi alla skaffar oss mer kunskap.
Tyvärr lever vi i en tid när allt fler vet allt mindre om hur jordbruket och ekosystemen fungerar. Därför blir vi lätt offer för olika typer av påståenden.
Sanningar utan reflektion
Enstaka siffror lyfts fram ur forskningsrapporter och hålls upp som sanningar, utan någon större reflektion. Det är därför som det fortfarande förekommer tabeller som jämför växthusgasutsläppen mellan en morot och en biff.
Det är sällan någon reflekterar över att detta är helt olika livsmedel när det gäller kalorier, proteiner, fett, kolhydrater och andra näringsämnen. På samma sätt räknas nästan aldrig hela livsmedelskedjans växthusgasutsläpp utan man stannar vid det utsläpp som sker på gården.
Hälften av utsläppen
Men förädling, kylning, transporter och tillagning står för cirka hälften av utsläppen. Det här gör exempelvis att den råa klimatsmarta moroten i form av morotspuré ger större utsläpp av växthusgaser än mjölk. Färdiga sallader, växthusodlade grönsaker och quorn är andra exempel på mat med höga utsläpp.
Saker och ting är som sagt mer komplicerade än vad de framställs som. Vill vi som konsumenter vara med och påverka jordbrukets och matens framtid, kan vi inte fortsätta köpa förenklade resonemang. De leder oss bort från en bättre mat.
Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist och författare
Vad tycker du? Skriv en debattartikel – så här gör du!
Ann-Helen Meyer von Bremen
