”Du måste själv vara aktiv och välja rätt”. Jag lyssnar på radion om banklån. ”Du ska kolla med flera och pressa priset”. En timme senare ett program om förändringar av elavtal. Effektmätning och gud vet vad. ”Du måste vara aktiv själv och välja vilken kvart du tvättar och lagar mat”. Jag känner mig alldeles färdig av bara tanken. Ska jag ha koll på elpriset varje kvart nu för att vara en smart konsument? Och så val av pensionen. Rätt fond. Rätt förvaltare. Rätt tidpunkt. Rätt så svårt.
Tänker att så låter det med det mesta. Ditt val. Var smart. Är det inte pensionssparandet, elavtalet, försäkringen, bredbandet eller telefonabonnemanget så är det matpriset, ursprungsmärkning eller klimatvalet. Val val val. Val till utbildning. Val till riksdagen. Val till äldreomsorg. Val av apotek. Val av skola. Val av schampo. Val av tandläkare. Val. Val. Val. Var påläst! Jämför. Och alltid en slags känsla av att ”har jag valt rätt nu?” och det är mitt ansvar om det går åt skogen, för att jag inte läst det finstilta eller fattar vilket som var det bästa valet. Otaliga val läggs på din rygg och det blir tyngre och tyngre. Hur ska man hinna med livet, jobbet, familjen, vänner och vila?
I storstaden är valen ännu fler och värre. Fler vägar. Fler restauranger. Fler butiker. Fler apotek. Fler tandläkare. Fler skolor. Fler fritidsaktiviteter. Fler kulturarrangemang. Fler människor. Kanske finns det en ännu bättre klänning i nästa affär? Kanske finns det en snabbare väg att ta sig fram? Kanske är det en ännu bättre upplevelse på den teatern? Kanske smakar maten bättre på nästa krog? Kanske nästa person jag möter överträffar den jag har? Är gräset ändå inte grönare..? Det slukar så mycket tid och kraft. När valen blir för många känns det bara oöverblickbart och stressande.
Hemma på byn är valen begränsade. Två mataffärer. Den som har bäst pris vinner? Eller som det är enklast att parkera på. Eller så kan man handla där varannan gång. En mack att tanka på. Ett apotek. En skola att gå till. En pizzeria. Valen blir färre. Visserligen valfriheten också. Men det känns ibland så skönt. Man vet vad som finns. Det är överblickbart. Massor av tid och kraft sparas av att valen är enklare. Så får man ju så klart ta de bra med det dåliga. Är det sopigt får man försöka ändra på det, inte bara fly till nästa grästuva.
Det kanske är därför singelhushållen är fler i storstäder? Inte bara att kvadratmeterpriserna är så dyra så man inte har råd att bo fler, men också känslan av: har jag valt rätt? Man kanske kan ”tindra” fram nåt bättre? I en naiv tro om att det finns ”det perfekta”. Och när det är förbrukat så ska man hitta nytt. Köpa nytt. Byta ut. Uppgradera. Välja om. Välja bättre. Välja rätt.
Ja, vem vet? Jag känner i alla fall att jag valt rätt plats att bo på. Längtar inte efter att ”tindra” fram en ny. Varje dag känns det också så skönt att ha färre val. Sparar tid och kraft. Minskar stress. Det blir enklare, helt enkelt. Ännu en fördel med att bo i en landsort. Min starka rekommendation är det – välj landsbygden!
